Hoppa till innehåll
GuiderAppenVanliga frågorLadda ner nu

Svenskar i Storbritannien och London: hitta svenskar, hur många

Uppdaterad: Så arbetar vi

Omkring 100 000 svenska medborgare bor i Storbritannien enligt Svenskar i Världens uppskattning 2022, gjord med de svenska utlandsmyndigheterna. Den brittiska folkräkningen 2021 räknade 33 003 personer födda i Sverige i England och Wales, varav 14 587 i London. Skillnaden ligger i vad som räknas. London har den största gruppen, församlingen från 1710 och landets enda ackrediterade svenska skola.

Storbritannien har den längsta obrutna svenska närvaron av alla länder i den här guideserien. Den svenska församlingen i London bildades 1710, och den första svenska kyrkan invigdes 1728, under frihetstiden. Den fick namn efter den då regerande drottningen Ulrika Eleonora.

Den kolonin har haft mer än trehundra år på sig att bygga upp sig. Sedan kom brexit, och en av Europas mest självklara flyttar blev en fråga om tillstånd.

Tower Bridge i London sedd från Themsen under en molnig himmel
Tower Bridge i London. Foto: Dietmar Rabich, ”London, Tower Bridge -- 2016 -- 4787”, CC BY-SA 4.0, Wikimedia Commons

Hur många svenskar bor i Storbritannien

Siffran som oftast citeras är 100 000. Den kommer från Svenskar i Världens kartläggning 2022, där de svenska utlandsmyndigheterna uppskattade antalet svenska medborgare i varje land. Det är en bedömning, inte en räkning, och den gör Storbritannien till trea i världen efter USA och Spanien.

Den brittiska statistiken mäter andra saker och landar lägre:

Vad som mätsAntalKälla
Svenska medborgare, uppskattning 2022omkring 100 000Svenskar i Världen och utlandsmyndigheterna
Födda i Sverige, England och Wales, folkräkningen mars 202133 003ONS Census 2021, TS012
varav London14 587ONS Census 2021
Födda i Sverige, Nordirland, folkräkningen 2021243NISRA Census 2021, tabell MS-A18
Svenska medborgare i hela Storbritannien, urvalsundersökning juli 2020 till juni 202145 000, felmarginal ±12 000ONS Annual Population Survey
Ansökningar från svenska medborgare till EU Settlement Scheme, till och med juni 2026137 397Home Office

Folkräkningen räknar födelseland. En svensk medborgare som är född i London eller i ett tredje land räknas inte, och inte heller den som var i Sverige i mars 2021. Skottland redovisar sin egen folkräkning från 2022 och ingår inte i tabellen. Urvalsundersökningen har så stor felmarginal att den mest visar storleksordningen, och serien lades ned efter 2021.

Ansökningarna till EU Settlement Scheme är det tydligaste tecknet på att gruppen är större än folkräkningen visar, men de räknar ansökningar, inte personer som bor kvar. Samma person kan ha sökt två gånger, och en del har flyttat sedan dess.

Slutsatsen är att minst 33 246 personer födda i Sverige bodde i England, Wales och Nordirland 2021, och att antalet svenska medborgare är större än så. Hur mycket större går inte att säga med någon säkerhet. Hur Storbritannien står sig mot andra länder visar tabellen över svenskar utomlands.

Församlingen från 1710

Ulrika Eleonora, den svenska församlingen i London, går tillbaka till 1710, och sedan 1728 finns en svensk kyrka i London. Den nuvarande kyrkobyggnaden invigdes 1911 och ligger på Harcourt Street i Marylebone, alltså mitt i centrala London.

Det är äldre än allt annat i den här serien. Svenska kyrkan i Melbourne bildades 1896 och Scandinavian Society Siam i Bangkok 1920, vilket båda är imponerande. London slår dem med nästan två sekel.

En församling som har överlevt så länge gör det inte på turister. Den förutsätter en stadig svensk befolkning genom sjöfart, handel, industri, diplomati och senare finans och kultur, i generation efter generation.

Kyrkan firar svensk gudstjänst varje vecka och har dop, vigsel och begravning enligt Svenska kyrkans ordning, på svenska och engelska. Den är också en mötesplats, med ett litet café och verksamhet som når långt utanför gudstjänsterna. Här firas de svenska traditionerna och pratas svenska. För en nyinflyttad svensk är det den enklaste ingång som finns i landet.

Brexit märks även här. Betydligt färre svenskar flyttar till Storbritannien än förr, svenska au pairer finns nästan inte längre, och att flytta dit och söka jobb på plats går inte. Församlingens medlemmar blir därför allt äldre, och det fylls inte på med unga som förr.

Uppgifterna om Svenska kyrkan i London är kontrollerade av församlingen i oktober 2026.

Skolan, och att det bara finns en

Svenska Skolan i London öppnade 1907. Kyrkan på Harcourt Street i Marylebone byggdes som både kyrka och skola, och 1976 flyttade skolan till Barnes på Themsens södra sida i västra London, där förskolan och grundskolan ligger än. Gymnasiet finns sedan 1992 i Kew.

Det viktiga är inte historien utan att det är den enda ackrediterade svenska skolan i hela Storbritannien. Kompletterande svenskundervisning finns på andra håll, men en svensk skola på heltid finns bara här.

Spanien har sju. Ett land med omkring 100 000 svenskar har en. Det får en konkret konsekvens: en familj som vill ha svensk skolgång för sina barn kan i praktiken bara bo i London. Manchester, Edinburgh, Birmingham och Bristol har svenskar men ingen svensk heltidsskola.

Det är en av flera anledningar till att den svenska befolkningen i landet är så koncentrerad till huvudstaden.

brexit gjorde landet till ett tredje land

Det här är den förändring som betyder mest för alla som funderar på att flytta i dag, och den är enkel att sammanfatta och svår att navigera.

Fri rörlighet upphörde. Sverige och Storbritannien är inte längre delar av samma inre marknad, vilket betyder att en svensk inte längre kan flytta till London, söka jobb och stanna. För arbete krävs numera tillstånd, i regel knutet till en arbetsgivare som får sponsra.

Svenskar som redan var bosatta i landet före utgången av 2020 omfattades av EU Settlement Scheme och kunde ansöka om att få behålla sin ställning. Den gruppen har alltså en helt annan situation än den som flyttar i dag.

Turistbesök är fortfarande enkla, men inte längre helt fria. Sedan 2 april 2025 behöver svenskar en ETA, ett digitalt resetillstånd som söks i förväg via gov.uk eller brittiska myndighetens app. Den kostar 20 pund, gäller i två år eller tills passet går ut och räcker för besök på upp till sex månader åt gången. Det är bosättning och arbete som blivit komplicerat. Besöket beskrivs i guiden om visum och ETA till Storbritannien, och vägen till arbetstillstånd i guiden om att flytta till Storbritannien.

Reglerna har ändrats flera gånger sedan 2021 och fortsätter att göra det. Kontrollera dem hos brittiska myndigheter innan du planerar något, och lita inte på artiklar äldre än ett år.

Studier blev betydligt dyrare

För svenskar som velat plugga i Storbritannien är det här den största enskilda förändringen, och den är värd en egen rad eftersom den överraskar folk.

Före brexit betalade svenska studenter samma avgifter som brittiska och hade tillgång till det brittiska studielånssystemet. Sedan augusti 2021 räknas de flesta EU-studenter som internationella.

Skillnaden är inte marginell. En brittisk student betalar högst 9 790 pund om året för en grundutbildning i England läsåret 2026/27. Internationella avgifter börjar högre och kan för vissa program passera 38 000 pund. Tillgången till brittiska studielån försvann i samma veva.

Ett undantag finns: den som beviljats settled eller pre-settled status genom EU Settlement Scheme behåller home fee status och studiestöd på i stort sett samma villkor som före brexit.

CSN ger stöd för studier utomlands, men täcker inte automatiskt hela mellanskillnaden. Räkna på det innan du söker, och kolla exakt vad som gäller för ditt lärosäte och din starttermin.

Konsekvensen syns redan. Svenska studenter som tidigare hade sökt till Storbritannien söker i högre grad till Nederländerna, Danmark och andra länder inom EU.

Att arbeta i landet i dag

Den vanligaste vägen in för en svensk är numera ett arbetstillstånd knutet till en arbetsgivare som har rätt att sponsra utländsk arbetskraft.

Det innebär tre praktiska förändringar mot hur det var. Du behöver ha jobbet innan du flyttar, inte tvärtom. Arbetsgivaren måste vara godkänd sponsor, vilket utesluter en stor del av småföretagen. Och tillståndet är knutet till anställningen, vilket gör att ett jobbyte kräver en ny process.

Till det kommer avgifter. Utöver ansökningsavgiften tas en särskild avgift ut för tillgång till den brittiska sjukvården, och den betalas i regel för hela tillståndsperioden i förskott. Det är en post som överraskar många, eftersom den inte har någon svensk motsvarighet.

Det finns även vägar för egenföretagare, forskare och personer med särskild kompetens, samt regler för familjemedlemmar till brittiska medborgare. De skiljer sig kraftigt åt.

Kontrollera vad som gäller hos brittiska myndigheter innan du planerar. Det här är det område där utdaterade råd gör mest skada.

Vad som inte ändrades

Det är värt att vara tydlig med gränsen, eftersom brexit ofta beskrivs som att allt blev svårare.

Att resa dit på semester är i praktiken lika enkelt som förr, med den skillnaden att du behöver pass och inte kan resa på nationellt id-kort. Kontrollera vilka inresekrav som gäller innan du åker, eftersom nya system för förhandsgodkännande införts.

Ditt svenska körkort fungerar för besök. Sjukvård vid tillfällig vistelse omfattas inte längre av samma automatik som inom EU, så reseförsäkring är viktigare än förut.

Och den svenska strukturen i landet finns kvar oförändrad. Kyrkan, skolan och föreningarna påverkades inte av något av detta, och de svenskar som redan bodde i landet bor i allt väsentligt kvar.

Var svenskarna finns

London dominerar, med nästan hälften av de Sverigefödda i England och Wales, och har både kyrkan, skolan och föreningslivet. Det finns svenska gemenskaper på nätet som samlar hela landet, däribland LondonSwedes.

Utanför huvudstaden finns svenskar i Manchester, Edinburgh, Birmingham och Bristol, med betydligt tunnare struktur än i London. För studenter finns nordiska föreningar vid flera universitet, bland annat Nordic Society vid University of Bristol, som ordnar pubquiz, filmkvällar och en årlig julmiddag. Edinburgh har en svenskskotsk förening och en skolförening, och Svensk-brittiska handelskammaren ordnar träffar även i Birmingham och Glasgow. I Liverpool är Gustaf Adolfs kyrka från 1884, byggd för skandinaviska sjömän, i dag ett nordiskt kulturcentrum med gudstjänst varje söndag, kaffemorgnar och luciafirande. I övrigt, utanför kyrkorna och universiteten, gäller samma sak som i Chiang Mai och Las Palmas: du får hitta folk själv.

Storbritannien har alltså en av världens största svenska befolkningar och en av de mest centraliserade. Skottland är värt en egen anmärkning, eftersom utbildningssystemet och delar av regelverket skiljer sig från Englands och eftersom Edinburgh har en internationell befolkning som är stor i förhållande till stadens storlek.

Säsongen finns knappt

Till skillnad från Spanien och Thailand har Storbritannien ingen nordisk säsongsbefolkning att tala om. Ingen flyttar till Manchester för vädret.

Det betyder att de svenskar som är här är här på riktigt, året runt, och att gruppen är stabilare än på nästan alla andra platser i den här serien. En kontakt du får i London finns kvar nästa vinter.

Undantaget är studenterna, som följer det brittiska läsåret från september till juni. Den gruppen har dessutom krympt sedan brexit, av skäl som beskrivs ovan, vilket gör den svenska befolkningen i landet äldre än den var för tio år sedan.

Guider för enskilda platser

Svenskar i London går igenom staden där i stort sett hela den svenska strukturen finns.

För Skottland finns guiden om Edinburgh.

Alla guider

Vanliga frågor

  • Hur många svenskar bor i Storbritannien?
    Det beror på vad som räknas. Svenskar i Världen uppskattade 2022, tillsammans med de svenska utlandsmyndigheterna, att omkring 100 000 svenska medborgare bor i landet. Den brittiska folkräkningen 2021 räknade 33 003 personer födda i Sverige i England och Wales, varav 14 587 i London, och 243 i Nordirland. Folkräkningen räknar födelseland, så svenska medborgare födda i Storbritannien eller i ett tredje land ingår inte.
  • Behöver svenskar visum till Storbritannien efter brexit?
    Inte för turistbesök, men sedan 2 april 2025 krävs en ETA, ett digitalt resetillstånd som kostar 20 pund, gäller i två år och ger besök på upp till sex månader åt gången. För att bo och arbeta krävs numera tillstånd. Den fria rörligheten upphörde i och med brexit, och svenskar som var bosatta i landet dessförinnan omfattades av EU Settlement Scheme. Kontrollera alltid aktuella regler hos brittiska myndigheter, det här ändras.
  • Hur gammal är den svenska kyrkan i London?
    Den svenska församlingen i London bildades 1710, och den första svenska kyrkan invigdes 1728 och fick namn efter drottning Ulrika Eleonora. Den nuvarande kyrkan invigdes 1911 och ligger på Harcourt Street i Marylebone. Det gör församlingen till en av de allra äldsta svenska institutionerna utanför Sverige.
  • Finns det en svensk skola i Storbritannien?
    Ja, en heltidsskola. Svenska Skolan i London öppnade 1907 och har sedan 1976 förskola och grundskola i Barnes i sydvästra London, och sedan 1992 gymnasium i Kew. Den är den enda ackrediterade svenska skolan i landet, vilket i praktiken gör London till enda alternativet för en familj som vill ha svensk skolgång på heltid.

Läs vidare