Svenskar i Storbritannien: hitta svenskar och se hur många som bor där

Storbritannien har den längsta obrutna svenska närvaron av alla länder i den här guideserien. Den första svenska kyrkan i London invigdes 1728, alltså under frihetstiden, och fick namn efter den då regerande drottningen Ulrika Eleonora.

Den kolonin har haft nästan trehundra år på sig att bygga upp sig. Sedan kom brexit, och en av Europas mest självklara flyttar blev en fråga om tillstånd.

Guiden nedan går igenom vad som finns och vad som förändrats.

Kyrkan från 1728

Ulrika Eleonora, den svenska församlingen i London, går tillbaka till 1728. Den nuvarande kyrkobyggnaden uppfördes 1912 och ligger på Harcourt Street i Marylebone, alltså mitt i centrala London.

Det är äldre än allt annat i den här serien. Svenska kyrkan i Melbourne bildades 1896 och Scandinavian Society Siam i Bangkok 1920, vilket båda är imponerande. London slår dem med ett och ett halvt sekel.

En församling som överlever i den tidsrymden gör det inte på turister. Den förutsätter en stadig svensk befolkning genom sjöfart, handel, industri, diplomati och senare finans och kultur, i generation efter generation.

Praktiskt är kyrkan i dag en mötesplats snarare än enbart en församling, med verksamhet som når långt utanför gudstjänsterna. För en nyinflyttad svensk är det den enklaste ingång som finns i landet.

Skolan, och att det bara finns en

Svenska Skolan i London öppnade 1907, med sina första klassrum på just Harcourt Street. 1976 flyttade lågstadiet till Barnes på Themsens södra sida i västra London, där det ligger än.

Det viktiga är inte historien utan att det är den enda svenska skolan i hela Storbritannien.

Spanien har sju. Ett land med omkring 100 000 svenskar har en. Det får en konkret konsekvens: en familj som vill ha svensk skolgång för sina barn kan i praktiken bara bo i London. Manchester, Edinburgh, Birmingham och Bristol har svenskar men ingen skola.

Det är en av flera anledningar till att den svenska befolkningen i landet är så koncentrerad till huvudstaden.

brexit gjorde landet till ett tredje land

Det här är den förändring som betyder mest för alla som funderar på att flytta i dag, och den är enkel att sammanfatta och svår att navigera.

Fri rörlighet upphörde. Sverige och Storbritannien är inte längre delar av samma inre marknad, vilket betyder att en svensk inte längre kan flytta till London, söka jobb och stanna. För arbete krävs numera tillstånd, i regel knutet till en arbetsgivare som får sponsra.

Svenskar som redan var bosatta i landet före utgången av 2020 omfattades av EU Settlement Scheme och kunde ansöka om att få behålla sin ställning. Den gruppen har alltså en helt annan situation än den som flyttar i dag.

Turistbesök är fortfarande enkla. Det är bosättning och arbete som blivit komplicerat.

Reglerna har ändrats flera gånger sedan 2021 och fortsätter att göra det. Kontrollera dem hos brittiska myndigheter innan du planerar något, och lita inte på artiklar äldre än ett år.

Studier blev betydligt dyrare

För svenskar som velat plugga i Storbritannien är det här den största enskilda förändringen, och den är värd en egen rad eftersom den överraskar folk.

Före brexit betalade svenska studenter samma avgifter som brittiska och hade tillgång till det brittiska studielånssystemet. Sedan augusti 2021 räknas de flesta EU-studenter som internationella.

Skillnaden är inte marginell. En brittisk student betalar högst 9 250 pund om året för en grundutbildning i England. Internationella avgifter börjar högre och kan för vissa program passera 38 000 pund. Tillgången till brittiska studielån försvann i samma veva.

Ett undantag finns: den som beviljats settled eller pre-settled status genom EU Settlement Scheme behåller home fee status och studiestöd på i stort sett samma villkor som före brexit.

CSN ger stöd för studier utomlands, men täcker inte automatiskt hela mellanskillnaden. Räkna på det innan du söker, och kolla exakt vad som gäller för ditt lärosäte och din starttermin.

Konsekvensen syns redan. Svenska studenter som tidigare hade sökt till Storbritannien söker i högre grad till Nederländerna, Danmark och andra länder inom EU.

Att arbeta i landet i dag

Den vanligaste vägen in för en svensk är numera ett arbetstillstånd knutet till en arbetsgivare som har rätt att sponsra utländsk arbetskraft.

Det innebär tre praktiska förändringar mot hur det var. Du behöver ha jobbet innan du flyttar, inte tvärtom. Arbetsgivaren måste vara godkänd sponsor, vilket utesluter en stor del av småföretagen. Och tillståndet är knutet till anställningen, vilket gör att ett jobbyte kräver en ny process.

Till det kommer avgifter. Utöver ansökningsavgiften tas en särskild avgift ut för tillgång till den brittiska sjukvården, och den betalas i regel för hela tillståndsperioden i förskott. Det är en post som överraskar många, eftersom den inte har någon svensk motsvarighet.

Det finns även vägar för egenföretagare, forskare och personer med särskild kompetens, samt regler för familjemedlemmar till brittiska medborgare. De skiljer sig kraftigt åt.

Kontrollera vad som gäller hos brittiska myndigheter innan du planerar. Det här är det område där utdaterade råd gör mest skada.

Vad som inte ändrades

Det är värt att vara tydlig med gränsen, eftersom brexit ofta beskrivs som att allt blev svårare.

Att resa dit på semester är i praktiken lika enkelt som förr, med den skillnaden att du behöver pass och inte kan resa på nationellt id-kort. Kontrollera vilka inresekrav som gäller innan du åker, eftersom nya system för förhandsgodkännande införts.

Ditt svenska körkort fungerar för besök. Sjukvård vid tillfällig vistelse omfattas inte längre av samma automatik som inom EU, så reseförsäkring är viktigare än förut.

Och den svenska strukturen i landet finns kvar oförändrad. Kyrkan, skolan och föreningarna påverkades inte av något av detta, och de svenskar som redan bodde i landet bor i allt väsentligt kvar.

Var svenskarna finns

London dominerar fullständigt och har både kyrkan, skolan och föreningslivet. Det finns svenska gemenskaper på nätet som samlar hela landet, däribland LondonSwedes.

Utanför huvudstaden finns svenskar i Manchester, Edinburgh, Birmingham och Bristol, men utan institutionell struktur. Där gäller samma sak som i Chiang Mai och Las Palmas: du får hitta folk själv.

Storbritannien har alltså en av världens största svenska befolkningar och en av de mest centraliserade. Skottland är värt en egen anmärkning, eftersom utbildningssystemet och delar av regelverket skiljer sig från Englands och eftersom Edinburgh har en internationell befolkning som är stor i förhållande till stadens storlek.

Säsongen finns knappt

Till skillnad från Spanien och Thailand har Storbritannien ingen nordisk säsongsbefolkning att tala om. Ingen flyttar till Manchester för vädret.

Det betyder att de svenskar som är här är här på riktigt, året runt, och att gruppen är stabilare än på nästan alla andra platser i den här serien. En kontakt du får i London finns kvar nästa vinter.

Undantaget är studenterna, som följer det brittiska läsåret från september till juni. Den gruppen har dessutom krympt sedan brexit, av skäl som beskrivs ovan, vilket gör den svenska befolkningen i landet äldre än den var för tio år sedan.

Guider för enskilda platser

Svenskar i London går igenom staden där i stort sett hela den svenska strukturen finns.

För Skottland finns guiden om Edinburgh.

Alla guider