Hoppa till innehåll
GuiderAppenVanliga frågorLadda ner nu

Studera i Nederländerna: Studielink, numerus fixus och bostaden som avgör allt

Uppdaterad: Så arbetar vi

Du söker via Studielink, senast 15 januari till program med numerus fixus och 1 maj till övriga kandidatprogram. Som EU-medborgare betalar du den lagstadgade avgiften, 2 694 euro läsåret 2026–27, och under 30 år kan du låna till den hos DUO, men då inte samtidigt få CSN:s merkostnadslån för samma avgift. Efter första året får du ett studieråd som kan bli bindande, och bostadsbristen är det största praktiska hindret.

Nederländerna lockar svenskar av en enkel anledning: det finns många utbildningar på engelska, även på kandidatnivå, och Study in NL har en egen databas där du kan söka fram dem.

Priset är ett ansökningssystem med egna regler, ett första år där du kan bli tvungen att sluta och en bostadsmarknad som stoppar fler än antagningen gör.

Den här guiden går igenom just det: hur du söker, vad som händer under första året och hur du löser boende och försäkring. Vad den lagstadgade avgiften är och hur den står sig mot länder utan avgift finns i guiden om att studera utomlands gratis.

Universitet eller hogeschool

Det nederländska systemet har två sorters lärosäten, och valet påverkar hur lång utbildningen blir.

ForskningsuniversitetYrkeshögskola (hogeschool)
Kandidatprogram3 år, 180 poäng4 år, 240 poäng
MasterprogramMinst 1 år, 60 poäng. Två år inom bland annat teknik och naturvetenskapMinst 1 år, många 1,5 till 4 år

Yrkeshögskolorna kallas på engelska universities of applied sciences. Ett extra år på kandidatprogrammet är ett extra år med hyra och avgift, så räkna in det i budgeten innan du väljer. Funderar du på en master i stället finns fler länder att jämföra med i guiden om master utomlands.

För de flesta program börjar ansökan i Studielink, den officiella portalen för anmälan till nederländsk högre utbildning. Där registrerar du dig och väljer program.

Två datum styr kandidatprogrammen:

  • 15 januari kl. 23.59 för program med numerus fixus, alltså ett begränsat antal platser.
  • 1 maj kl. 23.59 för kandidatprogram utan numerus fixus.

Datumet 1 maj är mer än en rekommendation. Enligt Studielink kan lärosätet vägra inskrivning om din första anmälan kommer in senare.

Den nationella 1 maj-fristen gäller kandidatprogram. Masterprogram har lärosätets egna frister, och Study in NL påpekar att fristen kan skilja sig mellan lärosäten och program. Kontrollera alltid datumet på programsidan.

Det finns också en anledning att söka tidigt som inte handlar om att bli antagen. Anmäler du dig senast 1 maj har du rätt till en studiekeuzecheck, en kontroll av om programmet passar dig. Den kan vara en intervju, en provdag eller ett frågeformulär. Lärosätet får göra den obligatorisk, och missar du en obligatorisk kontroll förlorar du rätten till antagning.

Vad fristerna innebär för dig som går i trean och vill börja direkt efter studenten beskrivs i guiden om att studera utomlands efter gymnasiet.

Numerus fixus: begränsat antal försök

Program med numerus fixus har fler sökande än platser, och de har egna regler.

  • Du får söka högst två fixusprogram per läsår.
  • För medicin, tandläkarprogrammet, fysioterapi, barnmorskeutbildningen och munhälsovård får du bara välja ett lärosäte.
  • Varje enskilt fixusprogram får du söka högst tre gånger totalt, oavsett lärosäte och år.

Platserna fördelas genom urval, lottning eller en kombination. Urvalet kan bygga på intervjuer, motivationsbrev eller prov, och resterande platser kan lottas ut.

Den nederländska regeringen skriver att sökande från utlandet ska kontakta lärosätet om hur de kan delta. Gör det i god tid före januari, så att du vet vad urvalet kräver av dig.

Taket på tre försök är skälet att inte söka ett fixusprogram på chans. Varje försök som inte leder till en plats räknas.

Engelska program under press

Utbudet på engelska är stort, men det är inte längre självklart att det växer.

I juli 2026 kom den nederländska utbildningsministern överens med lärosätenas organisationer om hur internationella studenter ska hanteras. Rekryteringen ska riktas mot områden med brist på arbetskraft, och antalet platser på program som inte ges på nederländska ska begränsas där det behövs.

I samma besked påminde regeringen om att lagförslaget om balanserad internationalisering ändras. Den prövning av om program på andra språk än nederländska är ändamålsenliga, som fanns i förslaget, stryks enligt koalitionsavtalet, och en omarbetad version förbereds. Det handlar alltså om en prövning av lärosätenas utbud, inte om ett språktest för dig som student. En första utvärdering av överenskommelsen är planerad till februari 2027.

För dig betyder det en konkret sak: kontrollera på programsidan om det engelskspråkiga programmet du vill söka har ett tak för antalet platser inför just din antagningsomgång. Förutsättningar som gällde för ett äldre syskon eller en kompis kan ha ändrats.

Avgiften och lånet från DUO

Som EU-medborgare betalar du den lagstadgade avgiften, som är 2 694 euro för heltidsstudier läsåret 2026–27. Rabatten för förstaårsstudenter finns inte längre.

Det många svenskar missar är att du kan låna till avgiften i Nederländerna. Lånet heter collegegeldkrediet och söks hos DUO, den nederländska motsvarigheten till CSN. Villkoren:

  • Du är under 30 år.
  • Du är medborgare i ett EES-land eller Schweiz.
  • Du läser på heltid eller i dual form vid en yrkeshögskola eller ett universitet.
  • Programmet är ackrediterat, pågår minst ett år och ger rätt till studiefinansiering.
  • Du betalar avgiften i Nederländerna.

Lånet betalas tillbaka med ränta, och räntesatsen kan ändras från år till år.

Jobbar du i landet kan du dessutom ha rätt till full nederländsk studiefinansiering. DUO kräver då betalt arbete minst 32 timmar i månaden, eller en inkomst på minst 700,75 euro i månaden under 2026, med ett lägre belopp för den som är under 21. Efter minst sex månaders arbete räcker i snitt 24 timmar i månaden.

DUO skriver också att den som studerar vid en yrkeshögskola eller ett universitet inte kan få studiefinansiering från en utländsk myndighet samtidigt. Nederländsk studiefinansiering och studiemedel från CSN går alltså inte att kombinera.

Avgiftslånet ensamt är något annat. CSN skriver att den som får stöd från ett annat land som bara täcker undervisningsavgiften inte samtidigt kan få merkostnadslån från CSN för avgiften, men att vanligt bidrag och lån fortfarande går att få. Välj alltså ett av lånen till avgiften, och stäm av med CSN innan du söker. De svenska beloppen och tilläggslånen finns i guiden om att plugga utomlands som svensk.

Första året: det bindande studierådet

Här skiljer sig Nederländerna tydligast från Sverige.

Alla som går första året i en utbildning vid en yrkeshögskola eller ett universitet får ett studieråd när året är slut, ett bindend studieadvies. Beroende på lärosätets regler kan ett negativt råd innebära att du måste lämna programmet. Kraven, alltså hur många poäng du behöver ha klarat, står i lärosätets egna regler.

Regeringen ställer krav på hur lärosätet går till väga. Du ska få studievägledning, bli varnad i tid innan ett negativt beslut, få personliga omständigheter som sjukdom eller funktionsnedsättning beaktade och ha rätt att yttra dig.

Läs lärosätets regler för studierådet innan du tackar ja, och ta kontakt med studievägledningen tidigt om första terminen går trögt. Att vänta till maj är för sent.

Sjukförsäkringen beror på om du jobbar

Så länge du bara studerar får du enligt Study in NL inte teckna den offentliga nederländska sjukförsäkringen. Du använder i stället EU-kortet.

Tar du ett extrajobb eller en betald praktik ändras det. Då omfattas du av det nederländska systemet och behöver den nederländska grundförsäkringen. Du kan bara få bidraget zorgtoeslag om du har rätt till den offentliga försäkringen.

Övergången från enbart studier till studier med jobb är alltså den punkt att hålla koll på. Vad EU-kortet täcker och vad det inte gör går guiden om försäkring när du studerar utomlands igenom.

Bostaden: sök innan du packar

Study in NL, informationssajten för internationella studenter, beskriver en svår bostadsbrist där studentbostäderna inte räcker till alla. Ett rum kostar i snitt omkring 550 euro i månaden, med stora skillnader mellan städerna.

Överenskommelsen från juli 2026 innehåller en punkt som säger mycket om läget: internationella studenter ska varnas för att flytta till Nederländerna utan att ha ordnat bostad.

Råden från Study in NL:

  • Börja leta så tidigt som möjligt.
  • Fråga lärosätet om det har egna rum eller kan förmedla ett.
  • Skriv aldrig kontrakt på ett rum du inte har sett.
  • Betala inte förmedlingsavgifter, de behövs inte.

Sajten listar en rad bostadsförmedlare men påpekar att den inte kontrollerar hur pålitliga de är.

När du har en bostad registrerar du dig hos kommunen. Alla som förs in i det nederländska folkbokföringsregistret får automatiskt ett BSN, det nederländska personnumret. Varför du ska fråga hyresvärden om registreringen innan du skriver på beskrivs i guiden om svenskar i Amsterdam.

Som EU-medborgare behöver du varken visum eller arbetstillstånd.

Ordningen som fungerar

  1. Välj program och kontrollera om det har numerus fixus eller platstak.
  2. Anmäl dig i Studielink före 15 januari eller 1 maj, eller före lärosätets egen frist om du söker en master. Gärna långt före.
  3. Delta i studiekeuzecheck om lärosätet kräver det.
  4. Börja leta bostad samma vecka som du sökt.
  5. Sök collegegeldkrediet hos DUO om du behöver låna till avgiften, och stäm av med CSN.
  6. Läs reglerna för studierådet innan terminen börjar.

Översikten över alla vägar till studier utomlands finns i guiden om att studera utomlands.

Källor

Guiden är faktagranskad mot följande primärkällor, senast 2026-09-14. Regler och belopp ändras — kontrollera alltid aktuell lydelse hos avsändaren.

Alla guider

Vanliga frågor

  • Hur många program med numerus fixus kan man söka i Nederländerna?
    Högst två per läsår. För medicin, tandläkarprogrammet, fysioterapi, barnmorskeutbildningen och munhälsovård får du bara söka vid ett lärosäte. Varje enskilt fixusprogram kan du dessutom söka högst tre gånger totalt. Ansökan görs i Studielink senast 15 januari, och platserna fördelas genom urval eller lottning.
  • Kan svenska studenter låna till studieavgiften i Nederländerna?
    Ja, om du är under 30, har medborgarskap i ett EES-land eller Schweiz och läser ett ackrediterat heltidsprogram på minst ett år som ger rätt till studiefinansiering. Lånet kallas collegegeldkrediet och söks hos DUO. Det ska betalas tillbaka med ränta, och räntesatsen kan ändras från år till år. Enligt CSN kan du inte samtidigt få merkostnadslån från CSN för undervisningsavgiften, men vanligt bidrag och lån från CSN påverkas inte av det. Full nederländsk studiefinansiering går däremot inte att kombinera med studiemedel från CSN.
  • Vad är ett bindande studieråd?
    Alla som går första året vid en nederländsk yrkeshögskola eller ett universitet får ett studieråd när året är slut. Beroende på lärosätets regler kan ett negativt råd innebära att du måste lämna programmet. Lärosätet ska varna dig i tid, ta hänsyn till personliga omständigheter och låta dig yttra dig innan beslutet fattas.
  • Behöver jag nederländsk sjukförsäkring som student?
    Inte om du bara studerar. Då får du inte teckna den offentliga nederländska sjukförsäkringen och använder i stället EU-kortet. Tar du ett extrajobb eller en betald praktik ändras det, och då behöver du den nederländska grundförsäkringen. Kontrollera det innan du skriver på ett anställningsavtal.

Läs vidare