Master utomlands: ett år eller två, brittiska avgifter och stipendierna som finns

Frågan om en master utomlands brukar börja med landet. Den borde börja med längden.

En master kan ta ett år eller två, och skillnaden påverkar allt annat: vad den kostar, vad CSN behöver täcka, hur länge du är borta och hur examen ser ut när du kommer hem. En brittisk master på 90 ECTS och en tvåårig nederländsk på 120 kan heta samma sak på diplomet och ändå vara två helt olika projekt.

Den här guiden handlar om de valen. Vilka länder som inte tar någon studieavgift av svenskar står i guiden om att studera utomlands gratis, och studiemedlens belopp finns i guiden om att plugga utomlands som svensk.

Ett år eller två

Börja med den svenska måttstocken. Enligt högskoleförordningen omfattar en masterexamen 120 högskolepoäng, varav minst 60 med fördjupning i huvudområdet. En magisterexamen omfattar 60 högskolepoäng, varav minst 30 med fördjupning. Båda kräver en kandidatexamen eller motsvarande utländsk examen först.

Utomlands ser det ut så här:

Den brittiska omräkningen kommer från QAA, den brittiska organisationen för kvalitetssäkring av högre utbildning: två brittiska poäng motsvarar i praktiken en ECTS-poäng, och 60 ECTS motsvarar ett läsår på heltid. Räknat i poäng är en brittisk master alltså mer än ett läsår men mindre än två. I tid läses den ofta på ett år, som de ettåriga heltidsprogrammen vid Imperial College London.

Vad längden betyder när du kommer hem

En utländsk examen blir aldrig en svensk examen. Universitets- och högskolerådet, UHR, kan däremot bedöma vad den motsvarar, och det utlåtandet kan du visa en arbetsgivare. UHR utgår från Lissabonkonventionen i bedömningen.

Tänker du doktorera i Sverige gäller en annan regel. Behörig till forskarnivå är den som har en examen på avancerad nivå, och dit hör även den ettåriga magisterexamen, eller 240 högskolepoäng varav 60 på avancerad nivå, eller motsvarande kunskaper. Räknat i ECTS ger en treårig kandidat plus en brittisk master 270 poäng, varav minst 75 på masternivå. Det är lärosätet som antar dig som bedömer om det motsvarar kravet, så fråga där om du redan vet att du vill forska.

Storbritannien efter brexit

Det här är landet där kalkylen har ändrats mest.

För kurser som börjar från 1 augusti 2021 räcker det inte längre att vara EU-medborgare för att betala brittisk avgift. Den som har settled status genom EU Settlement Scheme och uppfyller kraven på bosättning kan omfattas av en egen kategori, men för de flesta svenskar som flyttar dit för studierna gäller internationell avgift.

Hur stor skillnaden är syns i lärosätenas egna tabeller. Två exempel från Imperial College London för heltidsstudier med start 2026:

Det sista exemplet visar att vissa program tar samma avgift av alla. Hämta alltid siffran för just ditt program.

Visumet kostar före första föreläsningen

Som svensk utan status genom EU Settlement Scheme behöver du studentvisum för en master i Storbritannien, eftersom kursen är längre än sex månader. De poster som kommer utöver avgiften:

• Visumavgift: 558 pund vid ansökan utanför Storbritannien.
• Vårdavgift (immigration health surcharge): 776 pund per år.
• Försörjningskrav: du ska ha 1 529 pund per månad i London eller 1 171 pund utanför London, för upp till nio månader, utöver avgiften för det första läsåret. Pengarna ska ha funnits på kontot i minst 28 dagar i följd.

Nio månader i London blir 13 761 pund. Sverige hör till de länder vars medborgare inte behöver skicka in bevis om pengarna med ansökan, men UKVI kan begära dem innan beslutet, så pengarna ska ändå finnas. Du kan söka visum tidigast sex månader före kursstart.

Efter examen finns Graduate visa, som låter dig stanna i landet och arbeta i de flesta jobb. Söker du senast 31 december 2026 gäller den i två år. Söker du från 1 januari 2027 gäller den i 18 månader. Avgiften är 937 pund, och vårdavgiften är då normalt 1 035 pund per år.

Väl på plats har flera brittiska universitet en nordisk studentförening. Vid Imperial College London ordnar Nordic Society middagar, föreläsningar och karriärträffar med nordiskt näringsliv i Storbritannien.

Hur livet som student i London ser ut beskrivs i guiden om svenskar i London, och vad brexit ändrade i övrigt i guiden om svenskar i Storbritannien.

Inom EU är avgiften sällan hindret

I stora delar av EU är det tvärtom. Studieavgiften är låg eller noll, och det som avgör är språket, längden och fristerna.

Tyskland har masterprogram på engelska, men uni-assist påpekar att lärosäten kan ha tidigare frister för master än den vanliga 15 juli. Hur ansökan fungerar där går guiden om att studera i Tyskland igenom.

I Nederländerna är masterprogrammen vid forskningsuniversiteten ofta ettåriga, vilket gör dem till ett alternativ till den brittiska modellen till en betydligt lägre avgift. Se guiden om att studera i Nederländerna.

I Danmark har Köpenhamns universitet ansökan öppen från 16 januari, frist 1 mars och besked senast 15 maj för masterprogram som börjar i september.

Det gemensamma mönstret är att fristerna ligger på vintern och våren. Den som börjar leta program efter påsk har redan passerat fristen i Köpenhamn.

Stipendierna som finns

Tre program är värda att känna till, eftersom de är öppna för svenskar och publicerar tydliga belopp.

Erasmus Mundus

Erasmus Mundus Joint Masters är masterprogram som drivs av flera lärosäten tillsammans. Du läser minst två terminer i minst två olika länder.

Stipendiet är 1 400 euro i månaden under hela programmet, som ett bidrag till resor, visum, etablering och uppehälle. Programmen får inte ta ut ansökningsavgift och får inte ta ut studieavgift eller andra obligatoriska kostnader av den som fått stipendium.

Du söker direkt till konsortiet som driver programmet, inte via ditt svenska lärosäte. Stipendierna delas ut till studenter från hela världen, men högst tio procent får gå till samma nationalitet. Antalet stipendier per nationalitet är alltså begränsat.

Erasmus Mundus är något annat än en vanlig Erasmustermin. Den skillnaden och Erasmus+ för utbytesstudenter beskrivs i guiden om utbytesstudier och Erasmus+.

Fulbright för USA

Fulbright Sweden delar ut 100 000 kronor till svenska medborgare som ska läsa en master eller doktorsexamen i USA. Du ska ha en kandidatexamen från ett lärosäte i EU eller Storbritannien före avresan, och alla ämnen utom medicin, tandvård och veterinärmedicin är öppna. Folkhälsa och medicinsk forskning är undantagna från medicinspärren. Den som har både amerikanskt och svenskt medborgarskap kan inte söka.

Ansökan börjar ungefär 18 månader före studiestarten. Fristen 26 april 2027 gäller läsåret 2028–2029, med avresa i augusti eller september 2028. Ordningen skiljer sig från de flesta stipendier: du söker till de amerikanska lärosätena först när du har fått Fulbright, och den som redan har antagning till ett program i USA tas inte in. Belopp, krav och frister kan ändras mellan ansökningsomgångarna, så kontrollera dem på fulbright.se innan du söker. Mer om studier i USA finns i guiden om att studera i USA.

Sverige-Amerika Stiftelsen för USA och Kanada

Sverige-Amerika Stiftelsen delar ut stipendier till svenska medborgare med minst en kandidatexamen, för studier eller forskning i USA eller Kanada. Stipendierna är både merit- och behovsbaserade, och ansökningsavgiften är 350 kronor. Ansökan för läsåret 2028–2029 öppnar sommaren 2027.

Uppgifterna om Sverige-Amerika Stiftelsen är kontrollerade av stiftelsen i oktober 2026.

CSN för en master

Studiemedlen fungerar för en master utomlands på samma grund som för annan högskoleutbildning. Utbildningen ska vara godkänd av UHR eller CSN.

Tre regler slår särskilt hårt på masternivå:

• Veckorna tar slut. Du kan få studiemedel i högst 240 veckor på högskolenivå. Har du läst mycket i Sverige före mastern, räkna hur många veckor du har kvar innan du tackar ja till ett tvåårigt program.
• Avgiftslånet har tak. Du kan låna högst 3 788 kronor per vecka till en studieavgift 2026, och högst 454 656 kronor under hela studietiden. Gör om programmets avgift till kronor per studievecka och jämför.
• Avgiftslånet betalas ut i delar. Vid en skola utomlands betalas merkostnadslånet för undervisningsavgift ut per månad eller termin, högst 26 veckor i taget, aldrig för ett helt läsår på en gång.

CSN rekommenderar att du söker för hela läsåret på en gång, så att pengarna inte kommer sent. Försäkring och resor har egna tilläggslån, som finns i plugga-guiden länkad ovan.

Så väljer du

1. Bestäm om du behöver en tvåårig master på 120 ECTS, till exempel för att en arbetsgivare eller ett forskarprogram efterfrågar det, eller om en kortare räcker.
2. Hämta avgiften för det exakta programmet, i lokal valuta och för din avgiftskategori.
3. Räkna på CSN:s veckotak och hur många veckor du har kvar.
4. Skriv upp fristerna. Många ligger mellan januari och april.
5. Kontrollera om programmet ingår i Erasmus Mundus eller om ett stipendium kan täcka avgiften.

Översikten över alla vägar till studier utomlands finns i guiden om att studera utomlands.

Källor

Guiden är faktagranskad mot följande primärkällor, senast 2026-09-14. Regler och belopp ändras — kontrollera alltid aktuell lydelse hos avsändaren.

• Sverige-Amerika Stiftelsen: Kontantstipendier
• Riksdagen: Högskoleförordning (1993:100)
• QAA: Higher Education Credit Framework for England
• GOV.UK: Student visa
• GOV.UK: Graduate visa
• EU-kommissionen: Erasmus Mundus Joint Masters
• CSN: Utlandsstudier med studiemedel
• UHR: Bedömningsprocessen

Alla guider