Svenskar på Mallorca: hitta svenskar, svensk skola och kostnader

Mallorca har den äldsta nordiska infrastrukturen i Spanien. Svensk skola sedan 1965, svensk kyrka sedan 1971. Ingen annan spansk plats har haft båda så länge.

Det märkliga är att de båda är under press samtidigt som antalet svenskar på ön knappast minskar. Skolan har färre elever än för tio år sedan, och kyrkan fick 2023 besked om att den ska klara sig i stort sett själv. Det säger något om vem som flyttar hit numera.

Guiden nedan förklarar varför ön inte fungerar som fastlandskusterna.

Skolan och kyrkan är gamla, och krymper

Svenska Skolan Mallorca i Palma har funnits sedan 1965 och är en icke vinstdrivande privatskola som följer det svenska systemet, med ungefär 60 procent av undervisningen på svenska. Den tar elever från förskola till gymnasium.

I dag går omkring 90 elever där. En källa från 2015 anger 140. Jämför med Fuengirola, som har 326 och växer.

Svenska kyrkan i Palma de Mallorca grundades 1971. I maj 2023 fattade kyrkostyrelsen ett beslut om församlingens framtid som är värt att läsa noga om du planerar att bli en del av den. Församlingen blir kvar, vilket var det stora beskedet. Men verksamheten ska framöver drivas med lokalanställd personal i stället för utsända, tjänsterna för kyrkomusiker och vaktmästare försvinner, Svenska kyrkan bidrar med minimal prästfinansiering, och församlingen ska på sikt ta över ägandet och kostnaderna för lokalerna.

Församlingsledningen har själv beskrivit vad det kräver: fler volontärer, fler vigslar och fler medlemmar bland de svenskar som bor på ön.

Varför siffrorna pekar åt olika håll

Skolstatistik mäter familjer med barn i skolåldern. Det är inte den grupp som växer på Mallorca.

Den som flyttar till ön i dag är oftare en säsongsarbetare i restaurang eller båtbransch, en distansarbetare i trettioårsåldern, eller ett par som köpt hus efter att barnen flyttat hemifrån. Ingen av de tre kategorierna sätter barn i Svenska Skolan, och de två första hinner sällan bli medlemmar i en församling.

Det är samma sak som händer i Barcelona, fast av andra skäl. Den nordiska befolkningen finns kvar men slutar passera genom de institutioner som byggdes för en tidigare sorts utflyttare.

Säsongen går tvärtom mot fastlandet

Det här är den viktigaste praktiska skillnaden mot Costa del Sol och Costa Blanca, och den vänder upp och ned på allt.

Fastlandskusterna är nordiska på vintern. Oktober till april, med topp kring sportlovsveckorna. Mallorca är tvärtom. Ön är en sommardestination, säsongen går ungefär från april till oktober, och det är då den svenska säsongsarbetarkåren finns på plats.

Från november till mars blir stora delar av kusten tyst. Restauranger stänger, båtar läggs upp, och de svenskar som är kvar är de fast bosatta. Palma som stad lever året runt, men Port d'Andratx i januari är en annan plats än Port d'Andratx i juli.

Vill du träffa många svenskar ska du alltså komma på sommaren, vilket är exakt fel svar på fastlandet.

Flyget bestämmer mer än vädret

Ön är en ö, och det märks tydligast i tidtabellen.

På sommaren har Palma direktflyg till i stort sett varje större nordisk stad, ofta flera gånger om dagen och till priser som gör en helg hemma möjlig. Från november försvinner en stor del av de linjerna. Kvar blir ett tunnare utbud som oftast går via Madrid, Barcelona eller en tysk knutpunkt, med längre restid och högre pris.

Det får två konsekvenser som folk sällan räknar med i förväg. Den första är praktisk: att pendla mellan Mallorca och Sverige fungerar utmärkt halva året och dåligt den andra halvan. Den andra är social. Vintern är den period då ön är som tommast på nordbor, och samtidigt den period då det är krångligast att åka någonstans. Den kombinationen är vad folk beskriver när de säger att de inte väntade sig hur långt det kändes i februari.

Fastlandskusterna har inte det problemet. Málaga och Alicante har nordiska direktlinjer just på vintern, eftersom det är då efterfrågan finns. Mallorca har dem på sommaren av samma skäl, och det är därför öns säsong är svårare att kringgå än kusternas.

Ska du bo här året runt är det värt att testa en vinter innan du säljer hemma.

Var de bor

Palma är tyngdpunkten. Santa Catalina är den stadsdel som oftast nämns, med saluhall, uteserveringar och en hyresnivå som stigit därefter. El Terreno har längre historia som utlänningskvarter och har växlat mellan uppgång och förfall i omgångar.

Sydvästkusten kring Port d'Andratx, Puerto Portals och Bendinat är dit folk flyttar som köpt hus. Nordiskt och tyskt om vartannat, och dyrast på ön.

Sóller och Pollença drar dem som vill ha spanskt vardagsliv, berg och avstånd till turistkusten. Färre svenskar, mer ö.

Områdena kring Palma Nova och Magaluf har en helt annan profil och är i huvudsak brittiska.

Uppdelningen är alltså inte i första hand nationell utan handlar om hur du kom hit och med vilken budget.

Vad det kostar

Palma har blivit dyrt, och lokalbefolkningen protesterar mot det öppet. Öns bostadsmarknad pressas av korttidsuthyrning, och långtidskontrakt är svårare att hitta på Mallorca än på fastlandet.

Jag har inga verifierade hyressiffror att ge dig här, och tänker inte hitta på några. Utgå från att Palma ligger i nivå med Barcelona snarare än med Torrevieja, att sydvästkusten ligger högre än så, och att ett vinterkontrakt är lättare att få än ett sommarkontrakt eftersom lägenheterna då tjänar mer på turister.

Kolla Idealista för aktuella tal innan du planerar.

Hur folk hittar varandra

Kyrkan och skolan fungerar fortfarande, men når som sagt en smalare grupp än förr. SWEA Mallorca finns och är en av fyra spanska avdelningar.

Båtvärlden är den egna ingången här och saknar motsvarighet på fastlandet. Varven i Palma, besättningsjobben och vinterupplaggen har ett eget nätverk med hög andel skandinaver, och det rekryterar nästan uteslutande via kontakter.

Den branschen har dessutom en egen geografi. Den utgår från hamnområdena väster om Palma centrum, har sina egna barer och anslagstavlor, och lever delvis omvänt mot resten av ön: vintern är när båtarna underhålls och besättningarna finns i land. För den som söker jobb är det den enda delen av Mallorcas arbetsmarknad där lågsäsongen är en fördel.

För säsongsarbetare i restaurangbranschen går det via jobbet och via de kollegor som varit här förut. Facebook-gruppen Vi svenskar på Mallorca finns och används, mest för bostad och jobbtips inför säsongen.

Det som saknas är sättet att se vilka som är på ön just nu, vilket på en plats där befolkningen halveras varje november är en rimligare fråga än på de flesta andra ställen.

Läs vidare

Svenskar i Spanien sätter ön i sammanhang och går igenom varför fastlandskusterna och öarna drar olika grupper.

Vill du jämföra med en kust där säsongen går åt andra hållet är Svenskar i Fuengirola och Marbella den mest användbara motbilden.

Alla guider