Svenskar i Spanien, hur många de är och var du hittar dem

Spanien är det land i Europa där flest svenskar bor. Ungefär 104 000 enligt Svenskar i Världens kartläggning, några tusen fler än i Storbritannien, vilket gör Spanien till nummer två i världen efter USA.

Men "svenskar i Spanien" är inte en grupp. Det är minst fyra, och de har väldigt lite med varandra att göra. En pensionär i Torrevieja och en utbytesstudent i Barcelona bor i samma land och möts aldrig. Den här guiden går igenom var de olika grupperna faktiskt finns, vilken nordisk infrastruktur som finns var, och när på året de är där.

Siffran, och varför den är osäker

104 000 kommer från en kartläggning som Svenskar i Världen gjorde tillsammans med de svenska utlandsmyndigheterna under maj till juli 2022. Det är en bedömning av hur många svenska medborgare som bor i landet, inte en räkning.

Den spanska statistiken landar betydligt lägre. Spaniens statistikmyndighet INE räknade 25 567 svenska medborgare skrivna i landet den 1 januari 2025, upp från 20 131 fyra år tidigare. Siffran bygger på padrón, kommunernas folkregister, och missar därför alla som bor i Spanien utan att skriva sig där. Det gäller särskilt den som bor en del av året i Spanien och resten i Sverige. Svenskar som också är spanska medborgare räknas dessutom som spanjorer.

Den sanna siffran ligger alltså någonstans mellan de två. Registret är ändå det bästa som finns för att se var i landet svenskarna bor, eftersom det går ned på kommunnivå. Hur Spanien står sig mot andra länder, med källa för varje siffra, visar tabellen över svenskar utomlands.

Var i Spanien bor flest svenskar

Så här fördelade sig de svenska medborgare som var skrivna i Spanien den 1 januari 2025, enligt INE:s folkräkning byggd på registret:

Tre saker sticker ut. Málagaprovinsen ensam har mer än var tredje registrerad svensk i Spanien, och Málaga och Alicante har tillsammans över hälften. Fuengirola är den enskilda kommun i Spanien där flest svenskar är skrivna. Och Barcelona är tvåa, före både Marbella och Torrevieja, trots att staden nästan saknar svensk infrastruktur.

Kanarieöarna ser små ut i registret, drygt 2 000 på båda provinserna tillsammans. Det säger mer om hur säsongsboende skriver sig än om hur många svenskar som är där i februari.

De fyra Spanien

Costa del Sol kring Fuengirola och Marbella är det tätaste området och det mest institutionaliserade. Här finns svensk kyrka, svensk skola, svenska butiker och en SWEA-avdelning som bildades redan 1991. Dessutom finns de spansknordiska AHN-föreningarna, som växte ur den förening prins Carl Bernadotte grundade i Fuengirola 1968. I dag är de sex lokala föreningar längs Costa del Sol och Costa Tropical, från Marbella och Nueva Andalucía till Nerja och Almuñécar (AHN Torremolinos, AHN Marbella). Åldersspannet är brett men tyngdpunkten ligger på folk som flyttat permanent eller halvpermanent.

Costa Blanca kring Torrevieja och Alicante är det andra stora. Svenska kyrkan invigde sin kyrka i Torrevieja i mars 2009, och den nordiska skolan ligger i Playa Flamenca på Orihuela Costa, strax söder om staden. Området är mer utpräglat nordiskt och mindre internationellt än Costa del Sol.

Kanarieöarna fungerar annorlunda eftersom befolkningen andas med säsongen. Gran Canaria och Teneriffa har både svensk kyrka och svensk skola, men den vintersäsongsbefolkning som fyller Playa del Inglés i februari finns inte där i juli.

Storstäderna, alltså Barcelona och Madrid, drar en yngre och rörligare grupp. Studenter, distansarbetare, folk med spansk partner. De stannar kortare och byts ut oftare, och infrastrukturen ser helt annorlunda ut. Se Träffa svenskar i Barcelona för hur det fungerar i praktiken.

Till det kommer Mallorca, som ligger mittemellan. Svensk skola i Palma, SWEA-avdelning, och en befolkning som är fastare än Kanarieöarnas men rörligare än Costa del Sols.

Det mest nordiska stället i Spanien är inte svenskt

Om du bara ska komma ihåg en sak från den här sidan, ta den här.

Alfaz del Pi på norra Costa Blanca, mellan Benidorm och Altea, hade 1 626 norska medborgare skrivna i kommunen den 1 januari 2025, mot 219 svenska (INE). Kommunen har drygt 21 000 invånare, och ungefär hälften är spanska medborgare. Många fler norrmän bor där delar av året utan att skriva sig, och norsk press har kallat orten Norges näst största koloni.

Det är alltså inte svenskarna som byggt den tätaste nordiska befolkningen i Spanien. Det har norrmännen gjort, på en kuststräcka de flesta svenskar kör förbi på väg till Torrevieja. För den som letar efter nordbor snarare än specifikt svenskar är norra Costa Blanca den mest underskattade platsen i landet.

Sjømannskirken listar sex orter i Spanien, bland annat Albir intill Alfaz del Pi och Sitio de Calahonda mellan Fuengirola och Marbella (Sjømannskirken).

Var infrastrukturen finns, och var den inte finns

Det här är det som skiljer kusterna från städerna, och det avgör hur du hittar folk.

Svenska kyrkan har utlandsverksamhet på Costa del Sol med kyrka i Fuengirola, på Costa Blanca med kyrka i Torrevieja, samt på Teneriffa, Mallorca och Gran Canaria. Församlingen på Costa del Sol har en egen församlingsherde (Svenska kyrkan på Costa del Sol). Ingen av församlingarna ligger i Barcelona.

De svenska utlandsskolorna är sju. Orihuela, Fuengirola, Marbella, Gran Canaria, Teneriffa, Madrid och Palma. Skolan i Fuengirola har drygt 320 elever från förskola till gymnasium och är en av de största svenska utlandsskolorna. Den kallas ibland världens största, men det påståendet går inte att kontrollera: Skolverket publicerar inga elevtal, och skolan skriver på sin egen historiksida bara att den är en av de största. Barcelona har ingen skola, bara kompletterande svenskundervisning.

SWEA har avdelningar i Barcelona, på Costa Blanca, Mallorca och i Marbella. Storleken varierar kraftigt. Marbella har omkring 200 medlemmar, Barcelona omkring 60. Det säger något om skillnaden mellan en fast befolkning och en som byts ut varje läsår.

Mönstret är genomgående: ju längre från kusten och ju större staden, desto mindre svensk infrastruktur. Fuengirola har allt. Barcelona har betydligt mindre, även om den nordiska föreningen Club Escandinavo funnits i staden sedan 1927 (Club Escandinavo). Det betyder inte att det bor färre svenskar i Barcelona, bara att de har färre ställen att samlas på.

Säsongerna går åt olika håll

På fastlandskusterna är oktober till april högsäsongen för långtidsboende, med en tydlig topp kring sportlovsveckorna 7 till 10 när både svenskar, norrmän och danskar har lov ungefär samtidigt. Norsk påskeferie ger en andra topp.

Kanarieöarna följer samma kurva men brantare, eftersom skillnaden mellan vinter- och sommarbefolkning är större där.

Storstäderna går tvärtom. Barcelona och Madrid följer terminerna, fylls på i september och töms i juni, och är som tommast på fastboende nordbor i juli och augusti när de är som fullast av turister.

Ska du åka för att träffa folk snarare än för vädret spelar det alltså roll vilket Spanien du åker till. Februari på Costa del Sol och februari i Barcelona är två helt olika saker.

Hur folk hittar varandra

På kusterna går det via institutionerna. Kyrkan, skolan, SWEA, de spansknordiska föreningarna, de norska klubbarna, padelbanorna. Det finns fysiska adresser att gå till, och den som flyttar dit hittar oftast in inom några veckor.

I städerna finns inte den vägen. Där går det via utbytesnätverk om du pluggar, och via aktiviteter om du inte gör det. Facebook-grupperna fungerar för frågor om byråkrati och bostad, men sämre för att faktiskt träffa någon, eftersom en stor del av medlemmarna redan flyttat hem.

Skandineers karta visar vilka nordbor och grupper som är i närheten just nu. Område, aldrig exakt position, och bara när du valt att synas. På en kuststräcka kompletterar det institutionerna. I Barcelona eller Madrid ersätter det något som inte finns.

Vilket Spanien passar ditt ärende

Frågan är sällan "var i Spanien bor svenskar", utan "var passar jag in". De skiljer sig mer än man tror.

Ska du testa att bo utomlands en säsong utan att kunna spanska är Costa del Sol den lättaste ingången i landet. Där finns mest folk, mest svenskspråkig service och lägst tröskel. Priset är att du kan bo ett halvår utan att träffa en enda spanjor, vilket för en del är poängen och för andra är problemet.

Har du barn i skolåldern styr skolorna nästan allt. Fuengirola, Marbella, Orihuela, Palma, Madrid, Gran Canaria och Teneriffa är de sju platser där en svensk skolgång faktiskt är möjlig. Övriga Spanien betyder lokal eller internationell skola.

Räkna dock inte med att statsbidraget sänker din avgift. Skolan söker bidraget, inte familjen, och en elev räknas bara in om en svensk vårdnadshavare vistas utomlands av vissa skäl, som tjänstgöring för en svensk arbetsgivare eller studier. Den som flyttat hit för klimatets skull uppfyller ofta inte villkoret och betalar full avgift. Fråga skolan vad den faktiskt kostar er innan ni väljer ort efter den.

Jobbar du på distans och vill ha ett storstadsliv är Barcelona eller Madrid rätt, med insikten att du får bygga ditt sociala liv själv. Ingen institution gör det åt dig där.

Vill du vara bland nordbor snarare än specifikt svenskar är norra Costa Blanca kring Alfaz del Pi och Albir det mest underskattade valet i landet.

Söker du sol på vintern och bryr dig mindre om resten av året är Kanarieöarna det enda alternativet som håller temperaturen hela vägen från november till mars.

Guider för enskilda platser

• Träffa svenskar i Barcelona
• Svenskar i Madrid
• Svenskar i Málaga
• Svenskar i Fuengirola och Marbella
• Svenskar i Torrevieja och Alicante
• Svenskar på Mallorca
• Svenskar på Kanarieöarna
• Svenskar på Teneriffa
• Svenskar på Gran Canaria

Alla guider