Hoppa till innehåll
GuiderAppenVanliga frågorLadda ner nu

Är Kanarieöarna med i EU? Det avgör vad du får ta med hem

Uppdaterad: Så arbetar vi

Ja, Kanarieöarna är en del av Spanien och av EU, men de står utanför EU:s momsområde. I stället för 21 procent moms gäller den lokala skatten IGIC på 7 procent, och hem till Sverige får du bara ta samma skattefria mängder alkohol och tobak som från ett land utanför EU. Nordborna samlas i södra Gran Canaria och södra Teneriffa från november till mars.

Kanarieöarna beskrivs alltid som Spanien, och juridiskt stämmer det. Praktiskt är det mer komplicerat, och komplikationerna förklarar det mesta av hur nordborna lever där.

Öarna ligger utanför Afrikas västkust, på ungefär samma breddgrad som Sahara. Avståndet till Marocko är kortare än till Madrid. Och de står utanför EU:s skatteområde trots att de ligger i EU.

Guiden nedan går igenom vad som gör öarna annorlunda.

Sanddynerna i Maspalomas på södra Gran Canaria med havet vid horisonten
Dynerna i Maspalomas på Gran Canaria. Foto: Marc Ryckaert (MJJR), CC BY 3.0, Wikimedia Commons

Är Kanarieöarna med i EU?

Ja. Kanarieöarna är en av Spaniens autonoma regioner, och i EU:s fördrag står de uppräknade bland unionens yttersta randområden (artikel 349 i EUF-fördraget). Det betyder att EU-rätten gäller där, med några särskilda anpassningar. Du betalar med euro, har samma rätt att bo och arbeta där som på fastlandet, och ditt EU-kort gäller i den spanska vården.

Undantaget är skatten, och det är den strukturella egenhet som förklarar prisnivån. Kanarieöarna tillhör EU:s tullunion men ingår inte i EU:s momsområde, eftersom mervärdesskattedirektivet uttryckligen undantar dem (direktiv 2006/112/EG, artikel 6). I stället för spansk moms gäller en lokal indirekt skatt som heter IGIC, med en generell sats kring 7 procent. På fastlandet ligger den generella momsen på 21 procent.

Skillnaden märks tydligast på elektronik, alkohol, tobak, parfym och restaurangbesök, och den är stor nog att svenskar sedan decennier handlar med den i åtanke.

Vad det betyder när du reser hem

Här ligger frågan de flesta egentligen ställer. Eftersom öarna ligger utanför EU:s skatteområde behandlar Tullverket alkohol och tobak som om du kom från ett land utanför EU. Du betalar ingen tull, eftersom öarna ligger i tullunionen, men skatt på det som går över de skattefria mängderna.

För alkohol är gränsen 1 liter spritdryck eller 2 liter starkvin, 4 liter vin och 16 liter starköl. För tobak gäller samma skattefria mängd som från ett land utanför EU. Andra varor är skattefria upp till ett värde av 5 000 kronor när du flyger (Tullverket), och över det betalar du moms. Från Spaniens fastland får du i stället ta med det som är rimligt för eget bruk. Det är samma sorts skattegräns som gäller för varor från Åland.

Det finns dessutom en särskild ekonomisk zon, ZEC, med lättnader för företag som etablerar sig på öarna. Den riktar sig till verksamheter snarare än till privatpersoner, men den är en del av förklaringen till att öarna dragit till sig en annan sorts inflyttare de senaste åren än de traditionella vinterpensionärerna.

Breddgraden är hela poängen

Costa del Sol är varmt på vintern jämfört med Sverige. Kanarieöarna är varmt på vintern jämfört med Costa del Sol.

Dagstemperaturerna ligger kring tjugo grader även i januari, och det är pålitligt på ett sätt inget annat europeiskt resmål är. Det finns inga kalla veckor att vänta ut och ingen risk för en vinter som blir en besvikelse.

Det är därför nordborna kommer hit i den ålder och den omfattning de gör. En pensionär som bor halvår i Spanien väljer mellan att chansa på Costa Blancas februarikyla och att veta att Playa del Inglés har tjugoen grader.

Priset är att somrarna är hetare och blåsigare, och att den nordiska befolkningen i praktiken halveras när vinterhalvåret tar slut.

Öarna är olika

Gran Canaria har den största nordiska befolkningen och den mest utbyggda strukturen. Både svensk kyrka och svensk skola finns i söder, kring San Agustín och Playa del Inglés. Svenska Skolan Gran Canaria har funnits sedan 1965 och ligger i Rocas Rojas i San Agustín, med förskola till årskurs 6 på plats och distansstöd för högstadiet och gymnasiet.

Uppgifterna om Svenska Skolan Gran Canaria är kontrollerade av skolan i oktober 2026.

I Arguineguín i Mogán finns norska Sjømannskirken och Den Norske Skole. Svenska grundskoleelever kan i princip gå där efter en prövning som Skolverket gör för varje läsår, men enligt skolan brukar det bli avslag så länge det finns en svensk skola på ön. Ön beskrivs ibland som en kontinent i miniatyr, med ökenklimat i söder och grönska i norr.

Teneriffa är störst och har också både svensk kyrka och svensk skola, med tyngdpunkt i Los Cristianos i söder. Svenska skolan Teneriffa startade 2002 och ligger vid havet i Los Cristianos, med förskola, förskoleklass till årskurs 6 i grupper om högst 15 elever, och högstadiet via Sofia Distans med handledning på skolan. Skandinaviska klubben i Los Cristianos, en förening för skandinaver och andra nordbor, ordnar bridge, golf, boule och söndagsvandringar, och medlemsavgiften är för närvarande 15 euro per säsong (oktober till mars). Norra Teneriffa är grönare, blötare och betydligt mindre turistisk. Mer om ön i guiden om svenskar på Teneriffa.

Lanzarote och Fuerteventura är torrare, blåsigare och mindre exploaterade. Fuerteventura har de bästa stränderna och den starkaste surfkulturen, Lanzarote en vulkanisk arkitektur som gör ön visuellt olik allt annat i Spanien.

La Palma är grönast och minst turistisk, och den ö som oftast nämns av folk som vill bo på Kanarieöarna utan att bo bland turister.

För en nordbo som söker landsmän är valet i praktiken mellan Gran Canaria och Teneriffa. Övriga öar har nordbor men ingen struktur som samlar dem, vilket gör dem till bättre val för den som vill komma bort från landsmän än för den som vill träffa dem.

De flesta institutionerna finns i söder

Svenska kyrkan har verksamhet på båda de stora öarna. På Gran Canaria i San Agustín, på Teneriffa i Los Cristianos vid strandpromenaden. Båda ligger alltså i de södra, turisttäta delarna, inte i huvudstäderna.

Svenska skolor finns på båda öarna. De ingår i den grupp om sju svenska utlandsskolor i Spanien som gör landet unikt, och de är de enda utanför fastlandet tillsammans med Palma.

Norska Sjømannskirken finns också på båda öarna: på Gran Canaria i Arguineguín, där den funnits i över 35 år, och på Teneriffa i Los Cristianos. Därutöver finns Skandinaviska Turistkyrkan, en ideell ekumenisk förening som startade med en julotta i Las Palmas 1964 och i dag har tre platser på Gran Canaria (Las Palmas, Playa del Inglés och Puerto Rico) och en i Puerto de la Cruz på norra Teneriffa.

Skandinaviska Klubben på Gran Canaria har klubblokaler i både Las Palmas och San Agustín, med bibliotek, föredrag, utflykter och resor för medlemmar.

Tätheten av nordiska institutioner är alltså störst i södra Gran Canaria och södra Teneriffa. Norr är inte tomt: Las Palmas är där både Skandinaviska Klubben och Turistkyrkan började, och Turistkyrkan finns också i Puerto de la Cruz.

Säsongen är extremare än på fastlandet

Fastlandskusterna har en nordisk vintersäsong. Kanarieöarna har den i kvadrat.

Från november till mars är södra Gran Canaria och södra Teneriffa i praktiken nordiska orter, med svenska restauranger, svenskspråkig service och ett kalendarium som utgår från kyrkorna och klubbarna. Sportlovsveckorna 7 till 10 är toppen.

Från maj till september finns en helt annan befolkning där, i huvudsak spanska och brittiska semesterfirare. En stor del av den nordiska strukturen går ned på sparlåga.

Det gör Kanarieöarna till det tydligaste exemplet i hela den här guideserien på att tidpunkten avgör mer än platsen.

Att flyga hit, och varför det är enklare än fastlandet

Kanarieöarna har en egenhet som gör dem oproportionerligt lätta att nå från Norden, och den beror på samma sak som allt annat: säsongen.

Under vinterhalvåret går direktflyg och charter från flera svenska, norska, danska och finska städer, inte bara från huvudstäderna. Utbudet är byggt för precis den befolkning som beskrivs här, och det gör att en resa från Sverige till Gran Canaria ofta är enklare än en resa till Costa Blanca.

Sommartid tunnas utbudet ut men försvinner inte, eftersom öarna även är ett sommarmål för spanjorer och britter.

Det finns ändå två saker att räkna med. Restiden är längre än till fastlandet, runt fem till sex timmar från Skandinavien, vilket är mer än många väntar sig av en spansk destination. Och skattegränsen gör att inköp på hemresan lyder under andra regler än från fastlandet, med de gränser för alkohol, tobak och varornas värde som står ovan.

Kontrollera vad som gäller hos Tullverket innan du handlar med hemresan i åtanke. Det är precis den detalj som gör skillnad mellan en trevlig och en tråkig ankomst till Arlanda.

Vad öarna inte är

Två missuppfattningar är värda att avliva innan du bokar.

Den första är att Kanarieöarna skulle vara ett skatteparadis för privatpersoner. Det är de inte. Den låga skatten är indirekt, alltså på konsumtion. Inkomstskatt följer spanska regler, och den som blir skattemässigt bosatt i Spanien beskattas därefter oavsett vilken ö hen sitter på. Företagslättnaderna i ZEC riktar sig till verksamheter med reell närvaro och anställda, inte till en enskild distansarbetare med ett svenskt aktiebolag.

Den andra är att öarna skulle vara enhetligt soliga. Norra Gran Canaria och norra Teneriffa är betydligt molnigare och grönare än söderut, och skillnaden kan vara tjugo minuters bilresa. Det är därför turistorterna ligger där de ligger, och det är också därför den som vill bo billigt och lokalt ofta hamnar under moln.

Guider för enskilda platser

Svenskar i Las Palmas och Playa del Inglés går igenom Gran Canaria, där svenskarna finns i båda ändarna av ön: kyrkan och skolan i söder, Las Palmas med sina många pensionärer i norr.

Teneriffa, Lanzarote och Fuerteventura har alla nordisk närvaro, men i mindre skala.

Fastlandets kuster och städer går vi igenom i guiden om Spanien.

Kanarieöarna ingår i Spaniens siffra. Hur Spanien står sig mot andra länder, med källa för varje land, visar tabellen över svenskar utomlands.

Alla guider

Vanliga frågor

  • Är Kanarieöarna med i EU?
    Ja. Öarna är en spansk region och räknas i EU:s fördrag som en av unionens yttersta randområden, så EU-rätten gäller där, liksom euron och den fria rörligheten. Undantaget är skatten: öarna ingår i EU:s tullunion men inte i EU:s momsområde. Därför betalar du ingen tull på det du tar med hem, men Tullverket behandlar alkohol och tobak som om du kom från ett land utanför EU.
  • Varför är det billigare på Kanarieöarna än i Spanien?
    För att öarna står utanför EU:s skatteområde. I stället för spansk moms på 21 procent gäller en lokal indirekt skatt, IGIC, med en generell sats på 7 procent sedan 2020. Det märks tydligast på elektronik, alkohol, tobak och restaurangbesök.
  • Vilken kanarieö passar bäst för svenskar?
    Gran Canaria har den största nordiska befolkningen, med svensk kyrka och svensk skola i söder. Teneriffa har också båda och är större. Lanzarote och Fuerteventura är mindre exploaterade och blåsigare, och La Palma är grönast och minst turistisk.
  • Är det verkligen varmt på Kanarieöarna på vintern?
    Ja, och det är öarnas hela poäng. De ligger på ungefär samma breddgrad som Sahara och har dagstemperaturer kring tjugo grader även i januari. Det är den enda platsen i Europa där vintervärmen är pålitlig snarare än en förhoppning.
  • Finns det svensk kyrka och skola på Kanarieöarna?
    Ja, på både Gran Canaria och Teneriffa. Svenska kyrkan finns i San Agustín på Gran Canaria och i Los Cristianos på Teneriffa, och det finns svenska skolor på båda öarna. Norska Sjømannskirken har också verksamhet på båda.

Läs vidare