Studera i Tyskland: ansökan via uni-assist, fristerna och de första veckorna på plats
Uppdaterad: Så arbetar vi
Som svensk betalar du ingen studieavgift vid statliga tyska universitet. Du söker direkt till lärosätet, via uni-assist, som tar 75 euro för första programmet och 30 euro för varje ytterligare, eller centralt för bland annat medicin. Fristen är ofta 15 juli inför vinterterminen, och efter flytten ska adressen registreras inom två veckor.
Att det är gratis att plugga i Tyskland vet de flesta. Att det är ansökan som är det svåra vet färre.
Tyska lärosäten tar emot sökande på tre olika sätt, med olika frister och olika avgifter, och vilket som gäller bestäms program för program. Den som följer ett råd som stämde för en kompis på ett annat universitet kan därför söka på fel ställe.
Den här guiden handlar om vägen från ansökan till första terminen: var du söker, vad det kostar att söka, vad som krävs för att bli inskriven och vad du måste göra de första två veckorna efter flytten. Hur avgiftsfriheten fungerar och vad terminsavgiften brukar ligga på står i guiden om att studera utomlands gratis.
Tre vägar in, och programmet väljer åt dig
Enligt DAAD, den tyska organisationen för akademiskt utbyte, söker utländska studenter på något av tre sätt.
| Väg | När den gäller | Vad du gör |
|---|---|---|
| Direkt till lärosätet | Programmet tar emot ansökningar själv | Söker i lärosätets egen portal |
| Uni-assist | Lärosätet har lämnat över granskningen av utländska betyg | Söker via uni-assist, som skickar vidare |
| Stiftung für Hochschulzulassung | Program med nationell antagningsbegränsning | Söker centralt |
Den tredje vägen gäller program som är så eftertraktade att antagningen är begränsad vid alla tyska lärosäten. DAAD nämner medicin, farmaci, veterinärmedicin och tandläkarprogrammet. Där fördelas platserna av Stiftung für Hochschulzulassung, och systemet brukar kallas numerus clausus. Funderar du på läkarprogrammet finns fler länder att jämföra med i guiden om att plugga till läkare utomlands.
För alla andra program är det lärosätets programsida som avgör om du söker direkt eller via uni-assist. Börja alltid där.
Behörighet och språk
Här har du som svensk det enkelt på en punkt. Har du en gymnasieexamen från ett EU- eller EES-land som ger dig behörighet till högre studier där, är du enligt DAAD vanligtvis behörig i Tyskland också. DAAD:s databas över antagningskrav visar vad som gäller för just din examen.
Språket är den verkliga spärren. För program på tyska kräver de flesta lärosäten minst nivå B2 enligt den europeiska referensramen, och du visar det med ett språkcertifikat eller ett test på plats.
Internationella program på engelska är undantagna från tyskkravet. Där ska du i stället visa att din engelska räcker. DAAD har en egen databas över internationella program där du kan filtrera fram dem. Utbudet är störst på masternivå, vilket vi går igenom i guiden om master utomlands.
Saknar du tyska men vill läsa ett tyskspråkigt program är ett språkår före studierna ett vanligt upplägg. Hur CSN ser på språkkurser och vad de kostar finns i guiden om språkresor.
Fristerna och terminerna
Tyska läsår är uppdelade i två terminer med andra namn och andra datum än de svenska.
- Vinterterminen börjar i september eller oktober. Ansökan pågår enligt DAAD från början av maj till 15 juli.
- Sommarterminen börjar i mars eller april. Ansökan pågår från början av december till 15 januari.
Datumen är vanliga, inte universella. Uni-assist påpekar att lärosäten kan ha tidigare frister, särskilt för masterprogram. Programsidan gäller alltid före tumregeln.
Går ansökan via uni-assist ska du dessutom räkna med handläggningstiden. Tjänsten rekommenderar att du skickar in minst åtta veckor före fristen, så att det finns tid att komplettera om något saknas. Beskedet kommer vanligen inom fyra till sex veckor från att ansökan kommit in.
Räknat bakåt betyder det att en ansökan till vinterterminen bör vara klar i maj, inte i juli.
Vad det kostar att söka
Studieavgiften är noll, men ansökan via uni-assist är det inte.
Uni-assist tar 75 euro för det första programmet du söker och 30 euro för varje ytterligare program under samma termin. Avgiften betalas oavsett om granskningen slutar med ja eller nej, och söker du igen en senare termin betalar du igen.
Några lärosäten står för avgiften åt sökande. Det syns i listan när du väljer program i uni-assists portal, så kontrollera det innan du betalar.
Söker du direkt till ett lärosäte som inte använder uni-assist gäller lärosätets egna regler.
Inskrivningen kräver sjukförsäkring
Antagningsbeskedet är inte sista steget. För att bli inskriven, alltså immatrikulerad, behöver du enligt DAAD bland annat visa att du har sjukförsäkring som godtas i Tyskland.
Som EU-student har du två spår. Det ena är EU-kortet tillsammans med ett intyg från en tysk lagstadgad sjukförsäkring om att du är undantagen från att försäkra dig där. Det andra är att teckna tysk studentförsäkring. Den kostar 2026 från omkring 145 euro i månaden inklusive vårdförsäkring för den som fyllt 23 och saknar barn, och priset skiljer sig något mellan försäkringsbolagen. Studentpriset gäller till 30 års ålder.
Vilket spår som fungerar för dig beror på din svenska försäkringssituation och folkbokföring. Det går guiden om försäkring när du studerar utomlands igenom. Ordna det före inskrivningen, eftersom det annars stoppar den.
De två första veckorna: Anmeldung
Som svensk medborgare reser du in med pass eller id-kort och behöver varken visum eller uppehållstillstånd. Det enda myndighetskrav som slår till direkt är folkbokföringen.
Enligt den tyska folkbokföringslagen ska den som flyttar in i en bostad anmäla sig hos folkbokföringsmyndigheten inom två veckor. Det kallas Anmeldung, och du får ett registreringsintyg som bevis.
För att göra det behöver du hyreskontrakt eller ett intyg från hyresvärden, en så kallad Wohnungsgeberbestätigung. I Berlin ska intyget innehålla hyresvärdens namn och adress, inflyttningsdatum, bostadens adress och namnen på dem som flyttar in. Tjänsten är avgiftsfri där, och det finns ett onlinealternativ som inte kräver att du bokar tid.
Två praktiska råd. Be om intyget från hyresvärden redan när du skriver kontraktet, inte när fristen närmar sig. Och om du bor i andra hand, fråga innan du flyttar in om du får registrera dig på adressen. Varför det sistnämnda kan bli en fälla beskrivs i guiden om svenskar i Tyskland.
Avgiften som kommer efter Anmeldung
En avgift som följer med bostaden är Rundfunkbeitrag, den tyska radio- och tv-avgiften. Den är 18,36 euro i månaden per bostad, oavsett hur många som bor där.
Bor du i delad lägenhet räcker det att en person är registrerad och betalar, och ni kan dela på kostnaden. Befrielse finns för den som får tyskt studiestöd (BAföG) och inte bor hos sina föräldrar, men Erasmusstudenter och stipendiater betalar som regel. Bestäm med dina rumskamrater vem som står som betalare redan när du flyttar in.
Boendet: sök när du har ett ja
DAAD:s råd är att börja leta boende senast när studieplatsen är bekräftad, och det är inget överdrivet råd.
Enligt DAAD betalar studenter i snitt omkring 489 euro i månaden för boendet. Spridningen är stor. Ett rum i en delad lägenhet kostar omkring 790 euro i München och 328 euro i Jena.
Tre boendeformer dominerar:
- Studentbostad via Studierendenwerk, den lokala studentservicen. Rummen kostar i snitt 280 euro i månaden, och mer än 40 procent av de internationella studenterna bor så.
- Delad lägenhet, Wohngemeinschaft eller WG, där du har eget rum och delar kök och badrum.
- Egen lägenhet, som är dyrast.
Läs hyresannonser noga. Kaltmiete är grundhyran och Warmmiete är grundhyran plus driftskostnader. Depositionen är enligt DAAD typiskt tre gånger grundhyran, alltså en post som ska finnas i budgeten innan du skriver på.
DAAD varnar också för bedrägerier. Varningstecknen är orimligt låga priser, bilder som ser AI-genererade ut, en hyresvärd som inte kan träffas, bankuppgifter utanför Tyskland och krav på att betala direkt.
Hur studentlivet och bostadsjakten ser ut i de två största svenska studiestäderna beskrivs i guiderna om Berlin och München.
Jobba vid sidan av studierna
Som EU-student har du enligt DAAD obegränsat tillträde till den tyska arbetsmarknaden. Du får alltså jobba utan tillstånd.
Gränsen att känna till gäller försäkringen, inte rätten. Jobbar du mer än 20 timmar i veckan betalar du avgifter till sjuk-, arbetslöshets- och vårdförsäkringen, precis som tyska studenter. För de flesta är det en anledning att hålla sig under den nivån under terminerna.
CSN och pengarna
Eftersom studieavgiften är noll behöver du inte merkostnadslånet för undervisningsavgift. Studiemedlen går till hyra, terminsavgift, försäkring och mat. Beloppen och övriga tilläggslån finns i guiden om att plugga utomlands som svensk.
Läser du redan vid ett svenskt lärosäte är en utbytestermin i Tyskland ett alternativ, och då söker du via ditt svenska lärosäte i stället. Hur det går till står i guiden om utbytesstudier och Erasmus+. Översikten över alla vägar finns i guiden om att studera utomlands.
Ordningen som fungerar
- Hitta programmet och läs var och när det söks.
- Kontrollera språkkravet och boka ett test i god tid.
- Sök minst åtta veckor före fristen om ansökan går via uni-assist.
- Leta boende så snart du har ett antagningsbesked.
- Ordna sjukförsäkringsintyget före inskrivningen.
- Gör Anmeldung inom två veckor efter inflyttningen.
Källor
Guiden är faktagranskad mot följande primärkällor, senast 2026-09-14. Regler och belopp ändras — kontrollera alltid aktuell lydelse hos avsändaren.
Vanliga frågor
Vad är uni-assist och måste jag använda det?
Uni-assist är en tjänst som granskar utländska betyg åt de tyska lärosäten som är anslutna. Det är lärosätet som bestämmer om du ska söka via uni-assist eller direkt, så läs programsidan först. Avgiften är 75 euro för första programmet per termin och 30 euro för varje ytterligare, och den betalas oavsett resultat.Behöver jag kunna tyska för att plugga i Tyskland?
För program på tyska, ja. De flesta lärosäten kräver minst nivå B2, som du visar med ett språkcertifikat eller ett test på plats. Internationella program på engelska är undantagna från tyskkravet, men då ska du i stället visa att din engelska räcker. Utbudet på engelska är störst på masternivå.Behöver svenska studenter uppehållstillstånd i Tyskland?
Nej. Studenter från EU, EES och Schweiz behöver inget uppehållstillstånd och reser in med giltigt pass eller id-kort. Däremot måste du registrera din adress hos folkbokföringskontoret inom två veckor efter att du flyttat in, och du behöver ett intyg från hyresvärden för att kunna göra det.Vad kostar ett studentrum i Tyskland?
Enligt DAAD betalar studenter i snitt omkring 489 euro i månaden för boendet. Ett rum i en studentbostad från Studierendenwerk kostar i snitt 280 euro, medan ett rum i delad lägenhet i München ligger kring 790 euro. Hyrorna skiljer sig alltså mer mellan städerna än mellan boendeformerna.
Läs vidare
- Studera utomlands: vägarna, ansökan och tidslinjen från idé till avresaUtbyte, free mover, hel examen, språkkurs, folkhögskola eller gymnasieutbyte. Så skiljer sig vägarna, när du ska söka och vart 22 681 personer åkte med CSN.
- Svenskar i München: hitta svenskar, jobb och boendeMünchen har Tysklands dyraste bostäder, dess starkaste industri och en svensk församling bildad först 1994. Så ser den svenska tillvaron i Bayern ut.
- Svenskar i Berlin: hitta svenskar, svensk skola och boendeBerlin har en svensk församling sedan 1903, en svensk skola sedan 1906 och Europas enda nordiska ambassadkomplex. Så hittar du svenskarna och bostaden.
- Flytta till England och Storbritannien: arbetsvisum, kostnad och NI-nummerEfter brexit krävs visum. Skilled Worker kräver jobb hos godkänd arbetsgivare, lön från 41 700 pund och vårdavgift på 1 035 pund per år. Så går flytten till.
- Flytta till Australien: visumen efter working holiday, Medicare och skattWorking holiday stänger vid 30. Sedan återstår arbetsgivarvisum, poängsystemet före 45 och partnervisum. Så fungerar vägarna, kostnaderna, Medicare och skatten.
- Visum till England och Storbritannien: ETA, pris och vad den räcker tillSvenskar behöver inget visum för att besöka England, men en ETA för 20 pund. Den gäller i två år, kräver pass och räcker för besök på högst sex månader åt gången.