Svenskar i Madrid: hitta svenskar, jobb och var de bor

Madrid är den spanska stad dit svenskar flyttar av någon annan anledning än solen. Det finns ingen strand att gå till, somrarna är brutala och staden ligger sju timmar från havet åt vilket håll man än kör. Den som hamnar här har oftast ett jobb, en partner eller en utbildning som skäl.

Det märks på gruppen. Den är mindre än Barcelonas och betydligt mindre än kustens, men den byts inte ut lika fort. Folk stannar i år, inte i terminer.

Resten av den här guiden handlar om hur stan är uppdelad, vilket är värt att veta oavsett.

Institutionen ligger inte i Madrid

Här finns Spaniens äldsta nordiska skola, och den ligger inte där du tror.

Skandinaviska Skolan i Madrid grundades 1944 och håller till i La Moraleja i Alcobendas, ett välbärgat villaområde ett par mil norr om centrum. Ungefär 400 elever, varav ett sextiotal går på gymnasiet. Omkring femton nationaliteter är representerade och cirka hälften av eleverna har nordisk bakgrund.

Det som gör skolan unik i Spanien är att den är just skandinavisk. De sju svenska utlandsskolorna i landet är svenska, med svensk läroplan och svenska elever. Den här drivs med ett bredare nordiskt perspektiv och undervisar förutom på svenska även på norska och danska, vid sidan av spanska, engelska och franska. Ingen annanstans i Spanien behandlas nordborna som en grupp i stället för fyra.

Ambassaden ligger på Calle Caracas 25, inne i stan men i den lugna, dyra delen norr om Salamanca. Även den drar sin krets: utsända, företagsfolk, journalister, handelskammarfolk.

Poängen är att den nordiska infrastrukturen i Madrid är institutionell och geografiskt samlad i norr, medan de flesta svenskar i stan bor någon helt annanstans.

Var de andra bor

Malasaña är den vanligaste adressen för den som kommit hit i tjugoårsåldern. Kvarteren är täta, nattlivet är stadens mest självmedvetna och lägenheterna är små och gamla. Ett rum går att få utan kontakter, vilket inte gäller överallt.

Chamberí ligger norr om Malasaña och är det val folk gör när de bott här några år och tröttnat på att bo ovanför en bar. Bredare gator, äldre hus, kvartersrestauranger som inte finns i någon guidebok. Många nordbor med jobb snarare än praktik hamnar här.

La Latina och Lavapiés drar en annan typ. La Latina för söndagarna, när hela stan äter vermut på gatan. Lavapiés för att det är billigast och mest blandat, med den högsta andelen invandrade av alla centrala stadsdelar.

Chueca har blivit dyrt men fortsätter att dra folk som prioriterar läge och uteliv över kvadratmeter.

Vad ingen av dessa har är någon nordisk mötesplats. Ingen kyrka, ingen skola, ingen butik. Avståndet till La Moraleja är fyrtio minuter med metro och byte, och det är i praktiken en gräns.

Det finns två grupper, och de har olika ärenden

Skolfamiljerna och ambassadkretsen har ett färdigt socialt liv. Barnen går i samma klass, föräldrarna ses på samma luciafirande, och nätverket följer med från utstationering till utstationering. Den som kommer in i det behöver inte göra något mer.

Alla andra får bygga själva. Studenter på utbyte, folk med spansk partner, distansarbetare, de som kom för ett jobb inom tech eller reklam. De bor i stan, umgås oftast internationellt snarare än nordiskt, och många av dem vet inte ens att skolan i La Moraleja existerar.

Det är därför Madrid känns tomt på svenskar för den som letar. Halva befolkningen är osynlig från centrum.

Kompletterande svenska, och vad det säger

Föreningen Svenska i Madrid driver kompletterande svenskundervisning för barn och unga mellan 6 och 20 år, alltså för dem som går i lokal eller internationell skola men ska behålla språket.

Det är en bättre indikator på gruppens storlek än något annat mått. En stad med kompletterande undervisning har tillräckligt många svensktalande familjer för att fylla en kurs, men inte tillräckligt för att en egen skola ska gå ihop. Barcelona har samma sak. Fuengirola har inte det, eftersom skolan där tar hand om saken.

Jobben som faktiskt finns

Det här är skälet till att den professionella gruppen är större i Madrid än i Barcelona, och det är värt att veta innan man väljer stad.

Madrid är där de svenska företagen har sina iberiska huvudkontor. Industri, telekom, detaljhandel och fordon sitter här snarare än i Katalonien, av samma skäl som allt annat administrativt gör det: myndigheterna, bankerna och de stora kunderna finns i huvudstaden. Svensk-spanska handelskammaren har sin verksamhet härifrån.

Praktiskt betyder det att det finns en väg in i staden som inte finns i Barcelona, nämligen att bli utsänd eller lokalanställd av ett nordiskt bolag. Den vägen ger arbetstillstånd, ofta bostadshjälp och ett färdigt kollegienätverk.

Den ger också en annan sorts kontakter. Folk i den kretsen är i genomsnitt äldre, stannar längre och har familj, vilket gör dem mindre synliga i det sociala liv en tjugofemåring i Malasaña rör sig i. Två svenskar i Madrid kan bo fyra kilometer isär och leva i olika årtionden.

Säsongen går efter värmen

Madrid följer inte semestermönstret som kusterna gör. Här styr temperaturen.

Juli och augusti är svåra. Staden ligger på 650 meters höjd inne på högslätten och det blir regelbundet över 35 grader, ibland betydligt mer. Madrilenerna åker till kusten eller till byn, och i augusti är stora delar av kvartersrestaurangerna stängda. Föreningsliv och kurser ligger nere.

September till november är den bästa perioden i staden och den lättaste tiden att komma in i något socialt, eftersom allt startar om samtidigt. Vintern är kallare än folk väntar sig, med nattfrost och enstaka snöfall. Våren är kort och fin.

Kommer du hit i augusti för att träffa folk kommer du att undra vart alla tog vägen.

Vad det kostar

Madrid är dyrare än Valencia och Sevilla och ungefär i nivå med Barcelona, med skillnaden att utbudet är större eftersom staden inte är begränsad av hav och berg.

Räkna med att ett rum i delad lägenhet i Malasaña eller Chamberí ligger kring 500 till 800 euro i månaden, och att en egen etta i centrum sällan går under 1 000 euro. Talen är grova riktmärken snarare än uppmätta nivåer, och bostadsmarknaden i Madrid rör sig snabbt — slå upp Idealista eller Fotocasa för den vecka du faktiskt söker.

Lägg till att hyresvärdar ofta kräver flera månadshyror i deposition och att många vill se ett spanskt anställningsavtal.

Hur folk faktiskt träffas

Facebook-gruppen Svenskar i Madrid finns och används, mest för frågor om NIE, bostad och läkare. Samma svaghet som i Barcelona gäller: en del av dem som svarar bor inte kvar.

Universiteten spelar mindre roll här än i Barcelona, eftersom utbytesströmmen är svagare. I stället går det via jobbet, via padel och löpargrupper i Retiro, och via språkutbyten. Handelskammaren ordnar tillställningar som drar en äldre och mer professionell publik än man tror.

Julbord och midsommar är fortfarande de två tillfällen per år då de olika grupperna faktiskt hamnar i samma lokal.

Läs vidare

Svenskar i Spanien går igenom hur landet ser ut i stort och varför kusten och storstäderna drar helt olika människor.

Funderar du på Barcelona i stället är Träffa svenskar i Barcelona den jämförelse du vill ha. Kort version: fler svenskar, kortare tid, mer utbyte.

Alla guider