Svenskar i New York: hitta svenskar, boende och svenska kyrkan

New Yorks svåraste hinder för en inflyttad svensk är inte visumet. Det är lägenheten.

Du kan ha jobbet klart, tillståndet i handen och en flyttfirma bokad, och ändå stå utan bostad i tre veckor för att ingen hyresvärd godtar en person utan amerikansk kredithistorik.

Fyrtio gånger hyran, och vad du gör åt det

Standarden på New Yorks hyresmarknad är att din årsinkomst ska vara fyrtio gånger månadshyran. En lägenhet för 25 000 kr i månaden kräver alltså en årsinkomst på en miljon.

Utöver det vill hyresvärden se kredithistorik i USA, och den har du inte första veckan. Du har inte heller något personnummer som systemen känner igen förrän du fått ditt skattenummer.

Det finns tre vägar runt det, och alla kostar. Du kan ta in en borgensman, som då normalt måste tjäna dubbelt så mycket som du själv skulle behövt. Du kan köpa en garantitjänst som går i borgen mot avgift. Eller så betalar du flera månadshyror i förskott, vilket många nyanlända slutar med.

Lägg till att mäklararvode förekommer och historiskt legat på en betydande andel av årshyran. Kontrollera vad som gäller när du söker, reglerna har varit föremål för lagändringar.

Praktiskt råd: räkna in tre till fyra månadshyror i uppstartskostnad utöver själva hyran, och boka ett tillfälligt boende för minst en månad. Den som landar med två veckors hotellbokning och en förhoppning hamnar i panikläge.

Var svenskarna faktiskt bor

Manhattan är dyrast och minst svenskt i praktiken. Upper East Side och Midtown East har flest svenska familjer, delvis för att skolorna finns där och delvis för att kyrkan ligger i närheten.

Brooklyn har flyttat tyngdpunkten. Greenpoint och Williamsburg drar yngre svenskar i kreativa yrken, Park Slope drar barnfamiljer, och Bay Ridge är områdets historiska nordiska hörn. Där bodde generationer av norska och svenska invandrare, och spåren finns kvar i gatunamn, i en årlig parad och i enstaka föreningar.

Astoria och Long Island City i Queens är det som Williamsburg var för femton år sedan: billigare, tio minuter från Manhattan, och fullt av folk som just flyttat hit.

Över floden ligger Hoboken och Jersey City i New Jersey. Pendlingen tar tjugo minuter, ytan per krona är en annan, och en stor del av de svenskar som skaffar barn i New York hamnar där till slut.

Kyrkan är stadens svenska vardagsrum

Svenska kyrkan har verksamhet på Manhattan, några kvarter från Rockefeller Center, och det är den mest etablerade svenska institutionen i USA.

Det avgörande är vad lokalen används till mellan gudstjänsterna. Det finns läsrum med svenska tidningar, kafé, evenemang och en kalender med saker att gå på. Du behöver varken vara medlem eller troende, och en stor del av dem som går dit är inget av det.

Lucia i december är det tillfälle på året då flest svenskar i New York befinner sig på samma ställe samtidigt. Midsommar är det andra.

Utöver kyrkan finns SWEA New York för kvinnor, svensk-amerikanska handelskammaren för yrkesnätverk, och kompletterande svenskundervisning för barn. Sveriges generalkonsulat ligger också i staden, men det är en myndighet och inte en mötesplats.

Facebook-grupperna för svenskar i New York fungerar för bostadstips och visumfrågor. De fungerar sämre för att träffa någon, av samma skäl som överallt annars: de är sorterade efter ämne, inte efter vem som är i närheten.

Året, och när staden är uthärdlig

Juli och augusti är varma och fuktiga på ett sätt som förvånar svenskar. Temperaturer över trettio grader kombinerat med hög luftfuktighet och tunnelbanor utan luftkonditionering på perrongerna gör att många som kan lämnar staden.

September och oktober är det bästa vädret på året och den period flest svenskar kommer på besök.

Januari och februari är kallt, blåsigt och den billigaste tiden att flyga hit. Det är också då hyresmarknaden är minst konkurrensutsatt, vilket är ett verkligt argument för att tajma en flytt dit.

Enstaka kraftiga snöfall stänger staden i ett dygn ungefär som Stockholm stänger vid ett snöoväder, med skillnaden att New York har fler människor som ändå försöker ta sig till jobbet.

Vad saker faktiskt kostar

En enrummare på Manhattan ligger i storleksordningen 35 000 kr i månaden. I Astoria eller i delar av Brooklyn kommer du ner en bit, men inte så mycket som avståndet antyder.

Tunnelbanan går dygnet runt och är den stora ekonomiska fördelen med staden. Du behöver ingen bil, och det är en post som svenskar i Los Angeles betalar och du slipper.

Sjukförsäkringen är den andra stora posten. Är den inte kopplad till din anställning blir den dyr. Fråga om den under löneförhandlingen, inte efter.

Räkna dessutom med att restaurangnotan blir högre än menypriset. Delstatsskatt och dricks läggs på i efterhand, och den summan är påtaglig när den upprepas varje vecka.

De första veckorna, i rätt ordning

Det mesta i New York hänger ihop i en kedja, och tar du den i fel ordning väntar du i onödan.

Skattenumret kommer först. Utan det kan du inte öppna ett vanligt bankkonto, och utan bankkonto kan du inte få ett kreditkort. Utan kreditkort byggs ingen kredithistorik, och utan kredithistorik godkänns du inte som hyresgäst. Kedjan tar mellan några veckor och ett par månader att komma igenom.

Två genvägar är värda att känna till. Vissa banker öppnar konton för nyanlända utan skattenummer om du kan visa visum och anställningsavtal. Och kreditkort riktade till nyinflyttade finns, ofta med säkerhet i form av en deposition. Båda förkortar kedjan med veckor.

Praktiskt råd: ansök om skattenumret första veckan, inte första månaden. Allt annat väntar på det, inklusive lägenheten.

Att komma in socialt

Det tar tid, och det är värt att veta i förväg.

New York är fullt av människor som just flyttat hit, vilket gör det lätt att träffa folk och svårt att behålla dem. Kretsar bildas kring jobb, kring skola om du har barn, och kring återkommande aktiviteter.

Det som brukar fungera är samma sak som i alla städer i den här serien: något som händer varje vecka på samma tid. Ett gym, en kurs, en körsång, en kyrka. Det som inte fungerar är att förlita sig på att kollegorna räcker, eftersom amerikanska arbetsplatser sällan är en social bas på samma sätt som svenska.

En detalj som är specifik för New York: stadsdelen avgör mer än man tror. Ett umgänge som sitter i Brooklyn och ett som sitter på Upper East Side överlever sällan varandra, eftersom fyrtio minuter i tunnelbanan tar bort de spontana mötena. Välj boende med det i åtanke om du redan känner folk här.

Den som kommer utan kontakter bör dessutom räkna med ett halvår innan något känns stadigt. Det är inte ett tecken på att staden är kall, det är en följd av att alla omkring dig också håller på att bygga upp sitt.

Vill du läsa om visum, sjukvård och skatt först finns det i guiden om USA.

På västkusten finns Los Angeles och San Francisco.

Alla guider