Svenskar i USA: hitta svenskar, visum och sjukvård

Det som avgör hur en svensk får det i USA bestäms nästan alltid innan avresan, i ett formulär.

Visumet styr hur länge du får stanna, om du får arbeta, om du kan byta jobb, om din partner får arbeta, och om du kan stanna kvar om något ändras. Det är den enskilt viktigaste skillnaden mot att flytta inom Europa, där ingenting av det här är en fråga.

Guiden nedan handlar om landet.

ESTA är ett besök, inte en början

Svenskar reser in på ESTA, ett elektroniskt tillstånd som ansöks om på nätet och gäller för vistelser upp till 90 dagar.

Det räcker för semester, för att hälsa på och för affärsbesök. Det räcker inte för någonting annat.

Två begränsningar missas systematiskt. Den första är att ESTA inte ger rätt att arbeta, och att gränsen mot distansarbete åt en svensk arbetsgivare är otydlig nog att gränspolisen avgör den. Den andra är viktigare: en inresa på ESTA går inte att förlänga och inte att byta till något annat inne i landet. Kommer du in på ESTA och blir erbjuden ett jobb måste du lämna landet och söka på nytt.

Den som reser in på visum har inte samma begränsning. Det är därför spåret bör väljas innan avresan och inte efter.

Visumspåren, i den ordning svenskar faktiskt använder dem

Studier och praktik är det vanligaste första steget. Ett studentvisum kräver antagning till ett amerikanskt lärosäte, och praktikspåret används av au pairer och av dem som gör en period på ett företag. Båda är tidsbegränsade och båda är kopplade till en organisation som sponsrar dig. Vi går igenom studieplaneringen mer allmänt i guiden om att plugga utomlands.

Arbetsvisum för kvalificerade tjänster fördelas genom lottning, eftersom ansökningarna vida överstiger kvoten. Det är ett faktum värt att stanna vid: du kan ha jobbet, arbetsgivaren, lönen och pappren i ordning och ändå inte få komma, för att lotten inte föll ut. Registreringen sker under en kort period på våren, vilket i praktiken innebär att en amerikansk anställning planeras ett år i förväg.

Överföring inom en koncern är den väg de flesta svenskar med amerikanska jobb faktiskt tar. Du anställs i Sverige, arbetar där en period, och flyttas sedan över inom samma företag. Det är långsammare men mycket mer förutsägbart än lottningen.

Kontrollera villkoren hos amerikanska myndigheter innan du planerar efter något av det här. Reglerna ändras oftare än de flesta tror.

Lotteriet är verkligt, men det är inte en plan

Green card-lotteriet finns på riktigt, Sverige är ett kvalificerat land, och ansökan är gratis via myndighetens egen sida.

Den kostar tio minuter och är värd att göra. Men chansen är liten, och varje sajt som tar betalt för att hjälpa dig fylla i formuläret säljer något du kan göra själv.

Behandla den som en lott. Planera för något annat.

Sjukvården är den post som sänker folk

Det här är den viktigaste raden i hela guiden.

En akut vårdkontakt i USA kostar mer än de flesta svenskar föreställer sig, och kostnaden uppstår oavsett om du är där i tre dagar eller tre år. Ett brutet ben, en blindtarm eller en natt på akuten kan bli en räkning som förändrar din ekonomi.

Reseskyddet i en svensk hemförsäkring har normalt en tidsgräns kring 45 dagar, och flera bolag har dessutom särskilda begränsningar just för USA. Läs villkoren för landet specifikt, inte reseskyddet i allmänhet.

För dig som ska bo där gäller något annat: sjukförsäkring är normalt kopplad till anställningen. Det betyder att den upphör när anställningen gör det, och att egenavgifter och begränsningar till vissa vårdgivare kan göra även en försäkrad vårdkontakt dyr. Fråga om försäkringen redan under löneförhandlingen. Den är en del av ersättningen, inte en detalj i personalhandboken.

Vad som håller ihop svenskar på plats

USA saknar ett svenskt centrum. Landet är för stort och svenskarna för utspridda för att det ska finnas ett.

Det som finns är tre sorters struktur. Svenska kyrkan har den mest etablerade verksamheten i New York-området, med gudstjänster men framför allt med läsrum, kafé, Lucia och midsommar. SWEA grundades i Los Angeles 1979 och har avdelningar i flera amerikanska städer. Det är ett nätverk för kvinnor och en av de mest välfungerande svenska strukturerna som finns utomlands. Vi går igenom båda i guiden om Svenska kyrkan i utlandet och i guiden om SWEA.

Den tredje är yrkesnätverken. Svensk-amerikanska handelskammare finns i flera städer och riktar sig mot arbetsliv snarare än gemenskap, vilket för många är precis rätt sak.

Utöver det finns Facebook-grupper per stad. De fungerar för bostadsfrågor och för att fråga om visum, sämre för att träffa någon.

Skatten flyttar inte automatiskt med dig

Två system kan göra anspråk på dig samtidigt, och de har olika regler.

Den som vistas tillräckligt många dagar i USA under en treårsperiod kan bli skattskyldig där även utan green card. Samtidigt kan du vara kvar som skattskyldig i Sverige om du har väsentlig anknytning hit, exempelvis genom bibehållen bostad. Det finns ett skatteavtal mellan länderna som avgör vem som får beskatta vad, men avtalet löser inte frågan åt dig.

Ta reda på var du står innan flytten. Vi går igenom det svenska ledet i guiden om folkbokföring, a-kassa och sjukvård, och skattefrågan för distansarbetande i guiden om att vara digital nomad.

Om du flyttar med familj

Här finns en detalj som förstör fler flyttar än något annat i den här guiden.

Flera av de visum en svensk får ger den medföljande partnern rätt att bo i landet men inte rätt att arbeta. Vilka som gör det och vilka som inte gör det beror på spåret, och det är inte alltid uppenbart för den som läser erbjudandet.

Konsekvensen är konkret. Den ena parten flyttar till ett nytt jobb och ett färdigt sammanhang. Den andra flyttar till ett land där hen inte får ta anställning, inte har kollegor och inte har rätt att bygga något eget. Efter ett år är det ofta den frågan som avgör om familjen stannar.

Ta reda på exakt vad som gäller för medföljande innan ni tackar ja, och räkna med att kravet på skolavgifter för barnen kan tillkomma beroende på var ni bosätter er. Kontrollera det mot amerikanska myndigheter, inte mot arbetsgivarens HR-avdelning.

Avstånden är en budgetpost

Sverige får plats i Kalifornien. Det låter som en kuriosa tills du ska besöka någon.

Tågnätet fungerar i nordöstra hörnet och knappt någon annanstans. Allt annat kräver inrikesflyg eller bil, och den som räknar med att kunna se flera städer under en tvåveckorsresa räknar ofta fel.

Praktiskt betyder det att du bör välja en region och stanna där, snarare än att planera en rundresa. Det gäller även socialt: svenskar i USA träffas sällan tvärs över landet, de träffas inom en stad.

Var svenskarna finns

New York har den tätaste och mest organiserade svenska närvaron, med kyrka, skola och yrkesnätverk på samma ö.

Los Angeles har den äldsta SWEA-avdelningen och en spretig svensk krets som håller ihop kring bransch snarare än geografi.

San Francisco drar svenskar i teknik och har landets hårdaste bostadsmarknad.

Miami har vuxit snabbast av dem alla, drivet av entreprenörer och av att Florida saknar delstatlig inkomstskatt.

Chicago, Boston, Austin och Seattle har alla svenska kretsar, med Svenska kyrkan och SWEA som de återkommande hållpunkterna.

Alla guider