Svenskar i Zürich och Genève: hitta svenskar, lön och boende

Svenska kyrkan i Schweiz täcker Schweiz, Liechtenstein och närliggande områden i Frankrike, Italien, Tyskland och Österrike.

Fem länder och ett furstendöme, från en församling som är delad i en västlig och en östlig del. Den västliga har Lausanne, Genève och Bern, den östliga Zürich och Basel.

Det är den mest utsträckta och mest komplicerade kyrkliga geografin i hela den här guideserien, och den beror på att svenskarna i regionen bor utspridda över ett land som talar fyra språk.

Två städer, två länder i praktiken

Zürich är tyskspråkigt. Finans, försäkring, teknik och en betydande forskningssektor.

Genève är franskspråkigt. Internationella organisationer, diplomati och den arbetsmarknad som följer med dem.

En svensk som väljer mellan dem väljer inte mellan två städer i samma land utan mellan två helt olika vardagar. Språk, arbetskultur, umgängesformer och till och med vilken sorts svensk du möter skiljer sig.

I Genève firas svensk gudstjänst regelbundet två gånger i månaden. I öst ligger verksamheten kring Zürich och Basel. Kontrollera vad som gäller när du läser det här, kyrkans närvaro i landet har varit föremål för översyn.

Schweizertyskan är den verkliga språkfrågan

Det här underskattas systematiskt av svenskar som flyttar till Zürich.

Skriftspråket är standardtyska. Talspråket är schweizertyska, och skillnaden är stor nog att den som pluggat tyska i skolan står och förstår ingenting under de första månaderna.

På arbetsplatser inom finans och teknik är engelska vanligt, ibland officiellt arbetsspråk. Men fikat, lunchen och kvällen är på dialekt.

Praktiskt betyder det att vägen in socialt i Zürich är längre än i Berlin, där engelska räcker längre än den borde. Den som verkligen vill bli en del av staden får räkna med att lära sig förstå dialekt även om hen svarar på tyska eller engelska.

I Genève är motsvarande fråga franska, och den är åtminstone ett språk du kan läsa dig till.

Lönen ser bättre ut än den är

Schweiz har bland Europas högsta löner. Det är sant och det är därför folk flyttar hit.

Tre kostnader äter upp mer av skillnaden än de flesta räknar med.

Hyran, som i Zürich ligger i storleksordningen 1 200 till 2 000 schweizerfranc i månaden för en tvåa, med Genève i samma härad eller högre.

Sjukförsäkringen, som är obligatorisk, tecknas privat av varje individ och kostar per person. En familj betalar alltså flera premier.

Och maten, som ligger märkbart över svensk nivå för samma varukorg.

Regeln som brukar fungera: räkna på lön minus hyra, minus försäkring, minus mat, och jämför den summan med motsvarande siffra hemma. Gör man det brukar Schweiz fortfarande vinna, men med mindre marginal än bruttolönen antyder.

Bostaden kräver en mapp och en historik

Precis som i Paris begär schweiziska hyresvärdar handlingar snarare än bara betalningsvilja.

Anställningsbevis, lönebesked och ett utdrag som visar att du inte har betalningsanmärkningar ingår normalt. Det sista är ett problem för en nyinflyttad av det enkla skälet att du inte har någon schweizisk historik alls.

Lösningar som brukar fungera: låta arbetsgivaren intyga anställningen, betala flera månadshyror i deposition, eller börja i en möblerad korttidslösning tills du har ett par lönebesked att visa upp.

Räkna med hård konkurrens i båda städerna. Zürichs och Genèves hyresmarknader hör till Europas svåraste och det beror inte bara på priset.

Reglerna i huset är inte förhandlingsbara

Det här är en kulturskillnad som svenskar oftast får lära sig den hårda vägen.

Schweiziska hyreshus har ordningsregler som följs på riktigt. Tystnad vissa tider, begränsningar för buller och i vissa hus regler kring tvätt på söndagar. Grannar påpekar när något bryts, och det är inte otrevligt menat.

Ta reda på vad som gäller i just ditt hus när du flyttar in, i stället för att upptäcka det via en lapp i trapphuset. Att fråga uppfattas som ordentligt, vilket är en komplimang här.

Var svenskarna finns

Det finns ingen svensk skola i den mening som Paris eller Berlin har, men det finns svenska föreningar, SWEA-avdelningar och företagsnätverk i båda regionerna.

I Genève är dessutom de internationella organisationerna en självständig svensk kanal. Svenskar som arbetar där hittar ofta varandra genom jobbet snarare än genom föreningar.

Precis som i Dubai är det arbetsplatsen som bär det sociala livet för många. Skillnaden är att Schweiz också har kyrkan, och den är den enda av kanalerna som är öppen för den som just kommit och inte har jobbet klart.

En sak som återkommer från svenskar i båda städerna: Schweiz är lätt att bo i och svårt att bli hemma i. Allt fungerar, ingenting krånglar, och just därför uppstår färre av de situationer där man behöver be någon om hjälp och därmed lär känna dem. Den som vill ha ett socialt liv här får söka upp det aktivt, eftersom vardagen inte tvingar fram det.

Tillståndet och det som händer om jobbet tar slut

Schweiz är inte med i EU. Rätten för svenskar att bo och arbeta här bygger på ett särskilt avtal, och den ser i praktiken ut som fri rörlighet med extra pappersarbete.

Du får ett uppehållstillstånd knutet till din anställning, och efter en längre tid i landet finns en mer permanent variant.

Det praktiska att förstå: tillståndet är inte ett medborgarskap i EU-mening. Vad som händer om du blir arbetslös, hur länge du får söka nytt arbete och hur en längre frånvaro från landet påverkar din status regleras av avtalet och av schweizisk rätt.

Ta reda på exakt vad som gäller för din tillståndstyp innan du behöver veta det, och särskilt innan du säger upp dig från ett jobb för att prova något eget.

Anmäl dig dessutom hos kommunen omgående vid inflyttning. Fristerna är korta och allt annat, från bankkonto till sjukförsäkring, hänger på att den registreringen är gjord.

Året och bergen

Vintern är säsong. Skidåkning på en till två timmars resa från båda städerna, och det är den fritidsform som präglar landet mest.

Sommaren är sjöarna. Både Zürichsjön och Genèvesjön används på ett sätt som en svensk känner igen från stockholmsskärgården, med bad direkt från staden.

Det finns ingen svensk högsäsong här. Folk bor och arbetar, och de kommer efter anställningar snarare än efter väder.

Vill du komma in i något socialt: klubbarna och föreningarna startar sina terminer i september, precis som överallt annars i Europa.

En sista praktisk sak om bergen. Skidkort, utrustning och boende i alperna bokas tidigt av de som bor här, och den som väntar till december får både sämre priser och sämre val. Fråga kollegorna i oktober vad de gör i februari, det är så det går till.

Det är också en av de enklaste vägarna in socialt. En skidhelg med kollegor eller en klubb ger dig två dagar med samma människor, vilket är mer än ett halvår av lunchraster.

Alla guider