UD och ambassaden utomlands: vad de kan hjälpa dig med och vad du betalar själv

Det är lätt att tro att ambassaden kommer och löser saken när något går snett utomlands. UD beskriver själv sin roll som råd och hjälp till självhjälp, och gränsen för vad staten gör är tydligt dragen.

Den här guiden går igenom vad ambassaden kan göra i de vanligaste lägena, vad den inte kan göra och vad det kostar.

Vem hjälpen gäller

Lagen om konsulärt ekonomiskt bistånd pekar ut två grupper: svenska medborgare som är bosatta i Sverige, och flyktingar och statslösa som bor här.

Är du svensk men bosatt utomlands kan du få hjälp om det finns särskilda skäl, men UD skriver att den hjälpen enligt lag är kraftigt begränsad och bara ges i undantagsfall. Det är en av de saker som ändras när du flyttar, tillsammans med det vi går igenom i guiden om folkbokföring, a-kassa och sjukvård för utlandssvenskar.

Första samtalet går till försäkringsbolaget

Blir du sjuk, skadad eller bestulen är det försäkringsbolagets larmcentral som gör det praktiska arbetet: kontakten med sjukhuset och anhöriga och transporten hem. UD skriver att du ska ringa dit i första hand.

Ambassaden kommer in när du inte kan ringa själv. Den kan ta reda på om du har en giltig försäkring, lämna uppgifter till larmcentralen och hålla dina anhöriga informerade om du vill. Saknar du försäkring kan ambassaden följa upp med sjukhuset och myndigheterna. Kan du inte själv betala vården kan UD och ambassaden ge råd och information.

Reseskyddet i hemförsäkringen gäller oftast i 45 dagar. Hur du täcker en längre resa finns i guiden om reseförsäkring för backpacking.

Situation för situation

Utöver tabellen finns en lista över sådant UD aldrig gör: växla pengar, boka hotell eller biljetter, tolka och översätta, eller påverka ett annat lands beslut att neka dig in- eller utresa.

Pengar: tre steg innan staten lånar ut

UD har en tydlig ordning för den som står utan pengar.

1. Egna vägar. Försäkringsbolaget, egna konton och anhöriga som kan skicka pengar med Swish eller via tjänster som Western Union eller MoneyGram, där pengarna kan hämtas ut hos ett ombud på plats.

2. Ambassaden förmedlar. Har du tappat bankkortet kan ambassaden hjälpa dig att ta ut kontanter från ditt eget konto. Kan du inte själv nå någon hemma kan UD kontakta anhöriga, som betalar in beloppet till UD:s konto. Pengarna kan då gå direkt till en sjukhusräkning eller en biljett, eller betalas ut i lokal valuta. Båda varianterna kostar 600 kronor i avgift till UD, plus eventuell bankavgift.

3. Tillfälligt lån. Först när inget annat går kan ambassaden låna ut pengar för att du ska kunna ta dig hem. Två villkor gäller: nödsituationen får inte vara självförvållad, och du ska ha tagit rimliga försiktighetsåtgärder före avresan, som returbiljett, försäkring och tillräckligt med pengar.

Lånet och avgiften på 600 kronor ska betalas tillbaka inom en månad efter att fakturan kommit. Enligt lagen går obetalda belopp till indrivning. Återbetalningen kan jämkas eller efterges om det finns särskilda skäl, och beslutet kan överklagas till förvaltningsdomstol.

I ett annat nordiskt land är vägen en annan. Där vänder du dig till socialjouren i staden, enligt den nordiska konventionen om socialt bistånd.

Provisoriskt pass

Stulna pass hör enligt UD till de vanligaste orsakerna till att svenska resenärer behöver ambassadens hjälp. Så här går det till:

• Gör en polisanmälan hos den lokala polisen och ta med rapporten.
• Besök ambassaden eller ett konsulat som utfärdar pass, ibland efter tidsbokning.
• Ta med giltig fotolegitimation.
• Betala 1 800 kronor i lokal valuta, med kort eller kontant.

Passet är i A4-format och gäller för en enkel resa hem, eller i vissa fall en bestämd resa till ett annat land, som längst sju månader. Om ditt vanliga pass fortfarande gäller spärras det. Kontrollera själv att nästa land på rutten godtar det provisoriska passet. Hur du ansöker om ett vanligt pass när du bor utomlands finns i guiden om att förnya passet utomlands.

Om du blir gripen

Grips du misstänkt för brott har du enligt Wienkonventionen rätt att få den svenska ambassaden underrättad. Ambassaden kan då söka kontakt med dig.

Det här kan ambassaden göra: besöka dig om frihetsberövandet inte är kortvarigt, verka för att du får en offentlig försvarare i länder som har ett sådant system, ge dig namn på advokater, förmedla pengar från anhöriga till mat och hygienartiklar och följa rättsprocessen.

Det här kan den inte göra: påverka processen, ha en uppfattning om skulden, hjälpa dig ut, betala borgen eller böter, låna ut pengar till det, eller agera ombud eller tolk. En privat advokat betalar du enligt huvudregeln själv.

Två saker är värda att veta i förväg. UD informerar vanligtvis inte dina anhöriga om du inte vill det, men är du under 18 år är huvudregeln att vårdnadshavarna får veta. Och det är ingen rättighet att avtjäna ett straff i Sverige, eftersom båda länderna måste godkänna det.

Utrikesförvaltningen har vid varje tillfälle drygt 300 ärenden med frihetsberövade svenskar utomlands. En del gäller narkotika, och UD varnar för att det i många länder kan räcka med att narkotika hittas i fickan eller bagaget för en dom om innehav.

Om du blir utsatt för brott

Anmäl till den lokala polisen så snart som möjligt och uppsök läkare om du är skadad, både för vårdens och dokumentationens skull. Kontakta sedan försäkringsbolaget.

Vid allvarliga brott, till exempel sexualbrott eller grova våldsbrott, kan ambassaden ge personligt stöd och information om hur du anlitar en advokat. Under särskilda omständigheter kan den också ge ekonomiskt bistånd till advokatkostnaderna. Enligt lagen behöver sådant bistånd efter ett våldsbrott bara betalas tillbaka om det finns särskilda skäl.

När du är hemma igen kan Rättshjälpsmyndigheten svara på frågor om rättshjälp, och Brottsoffermyndigheten om brottsskadeersättning. Säkerhetsråd för just festresor samlar vi i guiden om att vara säker på festresan.

Vid dödsfall

Ambassaden kan ta fram information från lokala myndigheter, ge råd om dokumentation, hemtransport och lokal begravning och registrera dödsfallet hos Skatteverket.

Finns en försäkring sköter larmcentralen oftast det praktiska och kan betala hemtransporten. Saknas försäkring betalar de anhöriga, och ambassaden kan inte låna ut pengar till det.

Vid kris, krig och naturkatastrof

Staten evakuerar bara vid händelser som är så stora att försäkringsbolag och reseföretag inte längre kan hjälpa till. Du bestämmer själv om du följer med. När lagen om konsulära katastrofinsatser tillämpas får du betala resan och eventuell vård i efterhand, och kravet kommer från Kammarkollegiet.

UD:s avrådan är signalen att ta på allvar. Den innebär ofta att ambassaden har små eller inga möjligheter att hjälpa dig på plats, och reser du trots en avrådan gäller normalt inte din vanliga reseförsäkring.

Anmäl dig till svensklistan så att UD kan nå dig. Uppgifterna sparas bara så länge du anger, och stannar du mer än ett år behöver anmälan förnyas varje år. Hur du gör i appen UD Resklar beskriver vi i guiden om att resa ensam första gången.

Så når du hjälpen

• Ambassaden i landet är första kontakten när du är utomlands. Kontaktuppgifter finns på Sweden Abroad.
• UD-jouren, 08-405 50 05 och från utlandet +46 8 405 50 05, är bemannad dygnet runt. Ringer du en stängd ambassad kopplas du dit via knappval.
• Konsulat finns på många orter. De större ger samma hjälp som en ambassad, men de flesta är små, saknar ofta svensktalande personal och har begränsade öppettider.
• Ett annat EU-lands eller nordiskt lands ambassad hjälper dig på samma villkor som sina egna medborgare där Sverige saknar både ambassad och konsulat. Den kan också utfärda ett tillfälligt resedokument för hemresan.

Spara numren i telefonen och på papper innan du reser, tillsammans med försäkringsbolagets larmnummer.

Källor

Guiden är faktagranskad mot följande primärkällor, senast 2026-09-15. Regler och belopp ändras — kontrollera alltid aktuell lydelse hos avsändaren.

• Regeringen.se: Hjälp till svenskar utomlands
• Regeringen.se: Ekonomisk hjälp utomlands
• Regeringen.se: Frihetsberövad utomlands
• Regeringen.se: Ansök om provisoriskt pass utomlands
• Regeringen.se: Evakuering vid kriser och katastrofer utomlands
• Riksdagen: Lag (2003:491) om konsulärt ekonomiskt bistånd

Alla guider