Denguefeber på resa: symtom, myggskydd och vem vaccinet Qdenga passar för

Ungefär hälften av jordens befolkning lever i dag i områden med risk för denguefeber, enligt Världshälsoorganisationen WHO. Sjukdomen sprids inte i Sverige, men varje år kommer resenärer hem smittade. År 2025 rapporterades 71 fall, mot 197 året innan, och de flesta hade smittats i Asien. Under 2026 hade 83 fall rapporterats när statistiken hämtades i september.

Den här guiden går igenom var sjukdomen finns, hur du känner igen den och vad Folkhälsomyndigheten, 1177 och vaccinets produktresumé faktiskt säger om vaccinet Qdenga. Den ersätter inte ett besök hos läkare eller en vaccinationsmottagning.

Var finns denguefeber

Sjukdomen orsakas av ett virus som sprids med myggor och rapporteras från de flesta länder i tropikerna: Afrika och Asien samt Mellan- och Sydamerika. Myggorna som sprider dengue sticker främst på dagen, till skillnad från malariamyggan, och är vanligast i områden med tät bebyggelse och många invånare. Enligt 1177 är sjukdomen vanligast under regnperioden, då den kan spridas snabbt i epidemier.

Av de svenska fallen 2025 hade 69 procent smittats i Asien. Thailand (19 fall) och Indonesien (15 fall) var de vanligaste smittländerna, följt av resor till Amerika och Afrika. Siffrorna säger mer om vilka resor svenskar gör än om var risken är störst, men de visar att sjukdomen inte är ovanlig bland resenärer till populära mål i Sydostasien.

Symtom och när det blir allvarligt

De flesta som smittas får milda symtom eller inga alls. Får du symtom kommer de enligt 1177 oftast två till tio dagar efter smittotillfället, och sjukdomen börjar ofta snabbt. Typiska symtom är röda ögon, hög feber med frossa och svettningar, kraftig huvudvärk samt muskel- och ledvärk. De flesta blir feberfria inom en vecka, men många känner sig tröttare än vanligt upp till en månad efteråt.

En del blir sämre igen efter att först ha blivit bättre. Det beror på att små blodkärl har blivit sköra, med blödningar i hud, slemhinnor och inre organ som följd. Det är den allvarliga formen, och den behandlas med dropp och övervakning på intensivvårdsavdelning. WHO skriver att tidig upptäckt och tillgång till rätt vård kraftigt sänker dödligheten i dessa fall. Det är ett skäl att inte vänta ut en hög feber själv.

Det finns fyra olika virustyper, och en tidigare infektion skyddar inte mot de andra tre. Folkhälsomyndigheten beskriver risken för svår sjukdom som flerfaldigt ökad om du tidigare haft dengue och sedan smittas av en annan typ.

Myggskyddet är grunden, oavsett vaccin

Eftersom dengue-myggorna sticker på dagen räcker det inte att skydda dig på kvällen, vilket annars är den vanliga tumregeln på resa. 1177 råder dig att använda myggmedel flera gånger om dagen och att ha myggnät för fönster och dörrar eller luftkonditionering i rummet.

WHO rekommenderar samma sak och lägger till några detaljer:

• myggmedel som innehåller DEET, ikaridin eller IR3535
• kläder som täcker så mycket av kroppen som möjligt
• myggnät, helst behandlat med insektsmedel, om du sover på dagen
• myggnät i fönstren
• myggspiraler och avdunstare.

Bor du någonstans en längre tid hjälper det också att se till att vatten inte blir stående i kärl runt boendet, eftersom myggorna lägger sina ägg där.

Det här gäller även om du är vaccinerad. Vaccinets produktresumé rekommenderar uttryckligen att du fortsätter skydda dig mot myggbett efter vaccinationen, och vaccinet skyddar inte mot andra myggburna sjukdomar på samma resa.

Vaccinet Qdenga: vem det faktiskt passar för

I Sverige finns ett vaccin mot denguefeber, Qdenga. Det är ett levande försvagat vaccin som enligt produktresumén från Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA är godkänt från fyra års ålder, vilket även Folkhälsomyndigheten anger. Någon övre åldersgräns finns inte i godkännandet, men det saknas studiedata för personer över 60 år, och 1177 rekommenderar inte vaccinet från 60 års ålder. Fråga en vaccinationsmottagning om du är i den åldern.

Folkhälsomyndigheten och 1177 är överens om att vaccinet inte är något alla resenärer behöver. Folkhälsomyndigheten skriver att vaccination är viktig att beakta om du tidigare haft dengue, och att den kan vara aktuell vid en längre vistelse i ett land där sjukdomen är endemisk, särskilt under en period med många fall. 1177 rekommenderar vaccin om något av följande stämmer:

• Du ska bo eller stanna i riskområden längre än sex veckor.
• Du kommer att åka till ett riskområde flera gånger.
• Du ska övernatta på landsbygden i ett riskområde.
• Du ska resa till ett område med ett pågående utbrott.

Folkhälsomyndigheten betonar att beslutet bör tas efter diskussion med läkare.

Doser, planering och hur bra skyddet är

Vaccinationen ges som två doser med tre månaders mellanrum. Enligt 1177 bör den första dosen tas tre till fyra månader före resan, och Folkhälsomyndigheten skriver att båda doserna behöver tas före resan för att vaccinet ska få avsedd effekt. Har du glömt den andra dosen innan avresan skriver 1177 att du kan behöva ta den när du kommer hem.

Skyddet skiljer sig beroende på om du haft dengue tidigare. I studierna fick den som redan haft sjukdomen ett gott skydd mot alla fyra virustyperna i minst tolv månader efter den andra dosen. Den som aldrig haft dengue fick ett gott skydd mot typ 1 och 2. Enligt produktresumén kunde någon effekt inte visas mot typ 3, och för typ 4 gick den inte att mäta eftersom fallen var för få. Hur länge skyddet håller är ännu inte känt, och det finns i dag ingen kunskap om behov av påfyllnadsdoser.

Vem som inte ska vaccineras och vad du kan känna efteråt

Vaccinet ska enligt Folkhälsomyndigheten inte ges vid graviditet, amning, medfödd eller förvärvad immunbrist, eller vid känd allvarlig allergi mot någon beståndsdel. Den som fått en allvarlig reaktion på en tidigare dos ska inte få fler doser, och har du en infektion med hög feber skjuts vaccinationen upp. 1177 nämner också behandling med cytostatika och långvarig behandling med höga kortisondoser, som ingår i det produktresumén räknar som immunhämmande behandling.

De vanligaste biverkningarna är smärta och rodnad vid stickstället, huvudvärk, muskelvärk, sjukdomskänsla, trötthet och feber, oftast inom två dagar och mer sällan efter dos två. Eftersom vaccinet är levande kan det en till två veckor efter första dosen ge lindriga symtom som huvudvärk, led- och muskelvärk och hudutslag i ungefär fyra dagar. Enligt Folkhälsomyndigheten är det vanligare hos den som inte haft dengue tidigare.

Globalt ser rekommendationen annorlunda ut. WHO rekommenderar Qdenga bara för barn och unga mellan 6 och 16 år i områden med hög smittspridning, vilket är ett helt annat sammanhang än svensk reserådgivning. Det är ännu ett skäl att låta en vaccinationsmottagning göra bedömningen i stället för att dra egna slutsatser av internationella riktlinjer.

Om du misstänker dengue: vad du kan göra själv

Det finns ingen specifik behandling mot denguefeber, men symtomen går att lindra. WHO råder den som är sjuk att vila, dricka rikligt och använda paracetamol mot smärta. Undvik inflammationsdämpande läkemedel som ibuprofen och acetylsalicylsyra (till exempel Ipren eller Treo), eftersom de kan öka risken för blödning.

Håll samtidigt utkik efter tecken på svår sjukdom. De kommer enligt WHO ofta efter att febern har gått ner och kan vara kraftig buksmärta, ihållande kräkningar, snabb andning, blödande tandkött eller näsblod, blod i kräkningar eller avföring, stark törst, blek och kall hud, rastlöshet eller att du känner dig mycket svag. Sök vård omedelbart om något av det inträffar.

Malaria är en annan fråga

Dengue och malaria sprids båda med myggor men skiljer sig i det mesta: olika myggarter som sticker vid olika tider, olika förebyggande medel och inget gemensamt vaccin. Går resan till ett område med malaria, till exempel stora delar av Afrika, är det värt att läsa guiden om malaria på resa separat, eftersom skyddet där bygger på tabletter snarare än vaccin.

När du ska söka vård

Får du hög feber under en resa i ett land där dengue finns ska du enligt 1177 söka vård genast. Har du kommit hem och får feber efter utlandsresan: kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning, eller en akutmottagning om de är stängda. Berätta alltid var du har varit. Det gör bedömningen snabbare, oavsett om det visar sig vara dengue, malaria eller något annat.

Denguefeber är en anmälningspliktig sjukdom i Sverige. Läkaren som upptäcker fallet rapporterar det till regionens smittskyddsläkare och till Folkhälsomyndigheten, och det är så de årliga siffrorna om svenska fall tas fram.

Inför resan i övrigt

Fundera på vad besöket på vaccinationsmottagningen kostar. Priserna skiljer sig mellan mottagningar, och guiden om vad resevaccin kostar går igenom konkreta exempel. Packa också ett reseapotek med myggmedel och febernedsättande, och läs guiden om vaccin inför Sydostasien om resan går dit, eftersom dengue bara är en av flera saker att ta ställning till.

Källor

Guiden är faktagranskad mot följande primärkällor, senast 2026-09-15. Regler och belopp ändras — kontrollera alltid aktuell lydelse hos avsändaren.

• Folkhälsomyndigheten: Vaccination mot denguefeber
• Folkhälsomyndigheten: Denguefeber, statistik och kommentarer 2025
• 1177: Vaccination mot denguefeber
• 1177: Denguefeber
• WHO: Dengue and severe dengue, faktablad
• EMA: Qdenga, produktresumé (EPAR)

Alla guider